"Det blir som en eufori, det är svårt att förklara egentligen"

Hej igen!

Efter ett helt arbetsliv av troget slitande har min käre far lagt sig till med en del djupt välförtjänta livsnjutarvanor. Bland annat brukar han varje kväll efter middagen dricka en kopp espresso och röka en cigarill. Ibland brukar han under denna stund roa sig med att blåsa rökringar. Varje gång en perfekt ring seglar iväg tittar pappa på den med ett förtjust och väldigt nöjt leende. Det är väldigt vackert. För ett ögonblick existerar absolut inget annat än den där rökringen. Som att för en stund uppnå nirvana. Pappa brukar för övrigt få samma fridfulla, lätt glansiga blick när han om våren får chansen att med en pinne dra upp vattendrag i vägrenar där nysmält snö försöker hitta någonstans att rinna, eller när han för den delen hör Fred Åkerström sjunga "Glimmande nymf".

Jag tror, eller hoppas åtminstone, att vi alla har våra egna saker och händelser som ger oss den där känslan av genuin glädje där man stänger av allt annat. Själv upplevde jag den i morse. När jag en aning försenad skyndade till ett seminarium jag inte riktigt var taggad för möttes jag av en lapp som berättade att dagens övningar var inställda. Mental tv-puckshög.

Okej. Det är möjligtvis lite barnsligt att vid den här åldern och på den här nivån fortfarande göra euforiska segergester över inställda lektioner. Men, vad fan, att vara vuxen played out years ago. Och, som Filip och Fredrik så träffande beskrivit det hela: "Skolåren - en enda lång förhoppning om spontan fritid. Varje gång en lärare inte dök upp till en lektion visste jublet inga gränser. 40 minuters ledighet - från ingenstans!" Just så.


PUSS!

/Udo Bockelmann





Fotnoter about hard facts


Vädligt vackert  -  Hommage à godiset Örnen skickade till mig förra veckan.

Fred Åkerström  -  Var en av dem som Cornelis åsyftade när han tog på sig skulden för en knivincident med motiveringen: "Vi är 18 trubadurer som jobbar i ett gäng, liksom, och jag ville inte att nån av de andra skulle utpekas som knivtrubadur."

Filip och Fredrik om att slippa lektioner  -  Ur samma kapitel och på samma tema: "Här pratar vi alltså om reaktionen på att en stackars lärare hade blivit så sjuk att han eller hon inte kunde genomföra en lektion. Och med tanke på den feststämning som då infann sig bland 99 procent av eleverna, är det inte svårt att tänka sig vilka glädjescener som skulle utspela sig om en hel lärarkår beslutade sig för att strejka. Tänk er karnivalen i Rio. Tänk er Rålambshovsparken sommaren 1994, vid fotbollslandslagets hemkomst från VM. Tänk er Göteborgskravallerna, men utan våldsfaktorn. Galet. Vissa av er har säkert varit med om en lärarstrejk - det har ju varit några sådana genom åren. Men oftast har det bara handlat om ett varsel och så har hundratusentals ungdomar hoppats och hoppats för att sedan slås ned av nyheten att 'parterna enades i natt'."

Kommentarer
Postat av: MISCHA

Stöttar du Engla och hennes familj?
Gå in på min blogg och skriv ditt namn. Jag stöttar Engla och hennes familj!

2008-04-14 @ 14:11:27
URL: http://MIISCHAS.blogg.se
Postat av: bjorkvagen

Dedikerar en rökring till Dig.... Gutår!

2008-04-14 @ 18:38:02
Postat av: örnen

jag ska göra fler saker som du kan kalla vackra, om de fortsätter att generera i fotnoter.

2008-04-16 @ 23:16:30
URL: http://helhet.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0