Skuggan hans har inte en chans

Hej igen!

För några veckor sedan diskuterade jag och Elly the Eagle en vovve. Jag försökte definiera rasen: "Den var vit och lurvig.. den såg ut ungefär som Ruff, Dennis hund, du vet." Örnen tittade på mig med den där blicken och det där lilla leendet som indikerar att hon nog tycker att jag är lite söt, men söt på ett sådant sätt att hon vill bjuda mig på ett glas saft snarare än på en shot. Och så sa hon: "Oskar.. Du och dina seriereferenser.."

Well. Jag står stark. Jag vet att jag inte är ensam. Laban är nämligen inte den enda serien som erbjuder identifikation:






PUSS!

/Demba Ba




Fotnoter about hard facts


Elly the Eagle   -  Eller Elly Fant som hon heter i slutna kretsar.


Dennis  -  Sin generations Gabriel Odenhammar.

Begränsade referensramar  -  "You know, it's so sad that all your knowledge of high culture comes from Bugs Bunny cartoons", som Elaine Benes brukar säga till Jerry Seinfeld.

Elly och seriereferenser  -  Hon kan hon också, hon har ju trots allt nyligen döpt en kattunge till Milou. Jag älskar såväl henne som kissen för det.

Lucky Luke  -  Ingen skurk går fri, det är hans melodi och hans namn är Lucky Luke.


Seven days just too long without you, baby

Hej igen!

Vi har varit i Danmark i några dagar. Där gjorde vi ungefär det man ska göra.

Vi åt röd korv, drack 15-20 öl, slog Markus Rosenberg i magen, stormade Parken, nitade domaren, vrålade "DANSKJÄVLAR!", vrålade "Ja for i HELVEDE!!!", undrade varför Åke var sjuk, gladdes åt oskuldsfulla lekar, utforskade det djupaste allvar, band vänskapsband mellan en liten, liten dräng och en gammal, gammal man, noterat att vi inte kan sova, cykla eller simma och så briljerade vi med våra danskkunskaper.

Kort sagt allt det en resa till Danmark ska innehålla. Det var great.

Men det hade varit ännu mer great om min sidekick varit med.


PUSS!

/Raul Spank





Fotnoter about hard facts


Dricka 15-20 öl, storma Parken, nita domaren  -  Hommage à tjock dum dansk:





Slå Markus Rosenberg i magen  -  Hommage à Christian Poulsen.

Vråla "DANSKJÄVLAR!"  -  Hommage à Ernst-Hugo:





Vråla "Ja for i HELVEDE!!!"  -  Hommage à Henrik Schyffert.

Undra varför Åke är sjuk  -  Hommage à Riget:





Lekar, allvar, dräng, man, sova, cykla, simma  -  Hommage à "Bestefar og Jeg":





Briljera med danskkunskaper  -  Hommage à Kvarteret Skatan:



Okay, easy, Martina

Hej igen!

Trogna läsare, kamrater och sidekicks vet om att jag brukar spela en del tennis. Oftast mot fågeln Mange, som jag är en betydligt bättre tennisspelare än, trots att han tenderar att vinna matcherna.

Men vi är inte ensamma om att spela den vita sporten. Exempelvis spelades det nyligen tennis i OS. Och där satt jag och tittade.

Som entusiaster av sporten redan vet om har det nyligen införts en teknisk nymodighet i spelet. Den kallas Hawk Eye. Det är ett datasystem som används för att, på spelarnas uppmaning, kontrollera om tveksamma bollar varit över linjen eller inte. Det är en fantastisk uppfinning.

När Hawk Eye tillkallas får man som tv-tittare själv se hur bollen studsat. Det ser ut så här:





Och här kommer vi till det skojiga med den här teknologin. Att man, eller åtminstone jag, som tittare tänker "jaha, det var alltså så den studsade!", man ser det som bindande bevis, "ja, det ser jag ju att bollen är inne, det är klart och tydligt, det syns ju på den här filmupptagningen, case closed!" – trots att bilderna är klart och tydligt tecknade!

Skulle jag även lita på den animerad filmupptagning som bevis i rätten? Tja, varför inte?


PUSS!

/Thomas Kraft





Fotnoter about hard facts


Mange  -  Den långes sidekick, efter tidigare kandidats återbud.

OS  -  Världens största summer camp.

Hawk Eye  -  Hommage à Alan Alda, förmodar och kräver jag.

Case closed  -  Som Fredrik Reinfeldt kommenterade FRA-debatten: "Beslutet är ju fattat."

We should read the funnies.. I always get good ideas from the funnies.

Hej igen!

Vi lekmannahumorister känner ofta lite till mans att vi kan vara minst lika roliga som proffsen. Vi ser något på tv eller läser något och tänker att "det där hade jag kunnat göra bättre".

Men så finns det också yrkeshumorister som verkligen sätter ner foten och visar var skåpet ska stå. Som visar på en sådan otvivelaktig känsla för rolighet att de lämnar oss övriga med vidöppna munner och gränslösa komplex. De ger klara bevis för varför vissa får betalt för att vara roliga medan andra inte får ett öre.

Det handlar om humor som verkligen har allt. Som är fullständigt oförutsägbar men ändå möjlig för alla att relatera till. Humor som är genomtänkt och komplex men ändå kristallklar. Som roar och värmer men ändå måttar en välriktad spark mot allt som är fel i vårat samhälle. Som säger det vi alla tänker men inte själva klarar av att formulera.


Ett exempel på det går att finna i Falu Kuriren i dagens Laban-strip:






PUSS!

/Walter Tkaczuk





Fotnoter about hard facts


Lekman  -  Hommage à Rocky Dennis.

Komplex  -  Hommage à Papi Raul och en komplex trafiksituation:





Allt som är fel i vårat samhälle  -  Hommage à Takida.

En välriktad spark  -  Hommage à Nobby Stiles, den lille killen som sparkade så hårt.

Falu Kuriren  -  Eller Dalatidningen, som man säger i Falköping.

And then you took off your energy mask and you were Cameron Diaz!

Hej igen!

Jag drömde en dröm i natt. Okej, det i sig är inte så märkligt. Det har jag gjort förut. Flera gånger till och med. Och det är jag för den delen inte ensam om heller.

Det märkliga var, som ni kanske kan gissa, vad som hände i drömmen. Jag var och jobbade på samma Retirement Castle som tidigare i sommar. Jag hoppas att detta inte bryter mot min tystnadsplikt, den brukar ju i de flesta fall bara gälla sådant som sker i vaket tillstånd.

I alla fall. I drömmen checkade en ny boende in på ålderdomshemmet. Inte heller det hade varit något märkligt, om det inte varit för att den nye personen var – John Malkovich. Jodå. Just precis. Den amerikanske skådespelaren som är drygt 50 år gammal. Hans ansikte hade förvisso åldrats betänkligt mot hur man är van att se honom, men nog tusan var det han alltid. Om inte annat indikerade namnskylten på hans dörr det.


Nu har jag bara en liten, stilla undran: Hur i helvete ska man tolka det här? Håller jag på att förvandlas till John Cusack? Kommer jag bli marionettkonstnär nu?


PUSS!

/Andreas Görlitz





Fotnoter about hard facts


Dröm  -  Last night I had a dream that a hamburger was eating me, som Jerry Seinfeld brukar säga.

John Malkovich, John Cusack och marionettkonstnär  -  Mina jurister (samt min sidekick Fridah) låter hälsa att detta inläggs alla likheter med långfilmen Being John Malkovich är rena tillfälligheter. Drömmens handling är åtminstone sanningsenligt återberättad.

People should plunk down two-thousand dollars to live like him for a week

Hej igen!

Jag ägnade mig just åt att läsa genom den här bloggens första del. (Sysslolös? Äh. Det kallas research.)

Dels roades jag en aning av att påminnas om gamla Brighton-legender och om Dan Sahlin. Och kanske lite av länkarna här.

Men mest slogs jag av det faktum att jag i våras skrev en hel b-uppsats helt och hållet baserad på detta inlägg. Det ska väl ändå inte vara genomförbart? Att skriva tio sidor akademisk uppsats med outforskade infallsvinklar utifrån ett åttio ord långt blogginlägg med skojiga videolänkar och rader som "min personliga 100 höjdare!!!-lista" och "mera tecknat i valkampanjsbranschen!"? Att det ändå gick vägen är, enligt mina beräkningar, ett tecken på en av två (eller möjligtvis tre) saker:

1)  Att det är ett otroligt effektivt inlägg med många dolda förtjänster.

2)  Att det inte ställs tillräckligt hårda krav på b-uppsatser på Uppsala universitet.

(Eller kanske 3)  Att jag är en förbannat kreativ uppsatsförfattare.)


Jag vet inte vilken förklaring som är giltig. Men jag vet vilken jag tror på.


PUSS!

/Horst Schnoor





Fotnoter about hard facts


"Sysslolös?"  -  Jag tänkte för ett ögonblick, av ren ondskefullhet, skriva "Sysslolös, någon?", men en så dålig person är jag inte.

Sysslolös? Äh. Det kallas research.  -  Hommage à "Ljuger? Äh. Det kallas poesi.", som Tomas Andersson Wij brukar säga.

Dan Sahlin  -  Sveriges Michael Jordan.

Kommer det förbi en bägare sveper vi den

Hej igen!

I går var vi ute och, som Stan Collymore skulle sagt, svängde våra lurviga. Vi gick på lokal. Sänkte ett par kalla. Rullade hatt. Åkte till Margaritaville. Tog en bläcka. Eller, för att använda lekmannatermer, vi var ute och tog några öl.

För några månader sedan skrev jag här (notera gärna den roliga och oväntade kommentaren längst ner) en del om spontant vs. krystat skämtande mellan kund och personal. Detta aktuliserades under mina uppgörelser med bartendern i går:


Första ölen:

Tug:  Tjena, en sån vill jag ha (klappar på den ena Zeunerts-kranen).
Bartendern:  Okej, från JUST den kranen?
Tug:  Ja, precis.. Och ingen annan skit!
(Tug och bartendern tittar på varandra och skrattar. En lyckad inhandling.)


Andra ölen:

Tendern:  En till?
Tug:  Yes.
Tendern:  Samma kran?
Tug (skrattandes)Absolut!
(En helt okej omgång.)


Tredje ölen:

(Jag inser att kransituationen har hunnit dras till sin spets och tar därför med mig Zlatanna som chaperone. Jag har dessutom med sig ett ess i bakfickan...)
Tug:  Jag tar samma som henne... (Lägger fram en hög med tior och femmor) Jag tänkte att du skulle få lite mynt av mig.
Tendern:  Vad bra.... Det behövde vi.... verkligen.
Tug:  Det var det jag trodde!
(Än fungerar det, men det är tydligt att artilleriet börjar sina.)


Fjärde ölen:

(Nu börjar goda råd, och dessutom ölen, bli dyra. Efter lite avmätt skämtande om att jag avbrutit hans rökpaus kommer omgångens huvudsakliga trumfkort – jag betalar med kort. Alltid något.)


Vid det här laget är möjligheterna uttömda. För en femte öl skulle det krävas att jag och tendern börjar prata om att vi har samma förnamn, ungefär som Jerry Seinfeld med Jerry Lewis och George Costanza med George Peppard. Det var det inte värt. Så jag insåg att det var dags att gå hem.


PUSS!

/Uwe Freiler




Fotnoter about hard facts


Lekmannatermer  -  Hommage à Erik Dahl och Hammer Hill-Jensa.

Ess i bakfickan  -  Hommage à Ryan Foster och Mattias Jonson, spelare som verkligen kan komma in och förändra en matchbild.

Jerry Seinfeld  -  You may not tell by look at him, but he can run really fast.

George Costanza  -  Känner sig som en arbetslös porrskådis när han bär mustasch.

"Gulligt kid" hette det väl?

Om vi för ett ögonblick ska släppa på den här bloggens ironiska ton kan jag konstatera att det finns personer som är så fina att ens hjärta värker.

What's up, Twenty-three?

Hej igen!

Det är en sådan dag i dag. En födelsedag. Jag fyller 23. Jag ska lämna eventuella ålderskriser därhän. Istället tänker jag berätta tio saker om siffran 23 som ni kanske inte känner till.


Tio förbluffande fakta om siffran 23:


♦  Dividerar man jordklotets omkrets med dess diameter får man svaret 23.

♦  USA hade 23 presidenter under 1900-talet.

♦  Ett människoår är lika med 23 koalabjörnsår.

♦  Det tar 23 år för magen att smälta en ovässad blyertspenna.

♦  I romarriket användes inte siffran 23. Den tog för mycket uppmärksamhet från siffran 24.

♦  En ko har 23 magar.

♦  Snövits sju dvärgar var i verkligheten 23 till antalet: Toker, Prosit, Kloker, Blyger, Butter, Trötter, Glader, Blunder, Dunder, Fanders, Flanders, Monster, Hasse Aro, Svinto, Tonto, Svettis, Nato, Pascal Simpson, Klamper, Slamper, Fucker, Nacka och Jocke.

♦  Tv-profilen Hans Fahlén är 23 år gammal.

♦  9+9 = 23

♦  Leksand har spelat i Kvalserien 23 gånger de senaste sex åren.




Fascinerande och aningens skrämmande, inte sant?



PUSS!

/Gene Parmesan






Fotnoter about hard facts


Födelsedag  -  Jerry Seinfeld: "Well, everybody's a little cranky on their birthday.."  George Costanza: "Oh, it's a bad day. You've got everyone in your house, you're thinking: 'These are my friends?!'  Jerry: "Everyday is my birthday..."

23  -  Hommage à Niklas Persson och Micke Holmberg.

Romarriket  -  Hommage à de gamla grekerna.

Gene Parmesan  -  FAR from the best.

Religion, my friend, that's what happened to me

Gud hör bön.

I'm sorry, Kyle, you're not a jew

Hej igen!

Ibland vet man att man är ett lite för stort fan av Eric Cartman. Ett sådant tillfälle är när man skrattar okontrollerat åt att "RÖKNING FÖRBJUDEN!"-skylten utanför Kupolen gjorts om till "PÖKNING FÖR JUDEN!".


PUSS!

/Charly Dörfel





Fotnoter about hard facts


Cartman och judar  -  "Mum, you don't know anything about jews.. They lie all the time!"

Kupolen  -  Dalarnas Rose Bowl.

RSS 2.0