This is Golden Boy's son, Baby Blue

Hej igen!

Jag skrev alldeles nyss om "det finaste jag har hört sedan jag konfirmerades". Det näst finaste hörde jag nog i går. Under en lektion fick vi göra en skrivövning. Var och en skulle välja ut ett plagg som någon i rummet hade på sig, för att sedan under en kvart skriva de intryck man fick av plagget. En av de som fick läsa upp sin text för klassen hade valt min t-shirt. Ja, den här var det:





Sofia, som hon heter, skrev bland annat: "Oskars t-shirt ser älskad ut. Som en kär gammal vän som varit med länge. (---) Det ser ut som en tröja som han hittat bland sin pappas gamla kläder. Som en tröja som fick honom att säga 'fan, farsan, du var ju cool, ung och solbränd en gång!' (---) Precis som många gamla t-shirts har den inte tappat formen, vilket billiga nya t-shirts alltid gör. Jag har lärt mig att det är för att de rundstickades förut. (---) Tanken att den kan ha köpts i förrgår stör mig."

Vackert. Betydligt vackrare än verkligheten. Nog för att tröjan vid det här laget några år på nacken. Men den är likväl inhandlad för en billig penning på JC. Det finns naturligtvis skäl till varför man aldrig ska förstöra en bra historia med sanningen.


Däremot anser jag att det är safe to say att jag hittat min Baby Blue.


PUSS!

/Hans-Gerhard Creutzfeldt-Dobis





Fotnoter about hard facts


Finaste jag hört sedan jag konfirmerades  -  Hommage à byrådirektör H.K. Bergdahl.

Oskar  -  Sundsvalls Niklas Persson.

Baby Blue  -  Hommage à världens bästa blandbandsavslutare:



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0