No, Marge, they weren't all happy days
Hej igen!
Jag drömde i natt. Ja då, jag vet, det har varit ett jävla tjat om drömmar på den här bloggen, men ta det lugnt, det kommer en poäng.
I drömmen skulle jag och, tror jag, Mange spela hockey på Åkerö Skolas uterink. Vi behövde emellertid en isskrapa innan vi kunde sätta igång. Jag råkade veta att en sådan skulle gå att finna hemma hos en av mina barndomskamrater.
Jag gick därför hem till denne kamrat, som jag inte umgåtts regelbundet med på sisådär tio år, och knackade på. Den enda som var hemma var hans mamma, som med svårigheter, precis som det förmodligen skulle vara i verkligheten, ens kom ihåg vad jag hette. Här följde ett extraordinärt onaturligt samtal där jag försökte få det att framstå som den självklaraste saken i världen att jag gick dit och avkrävde verktyg.
Någorlunda charmant som jag ändå är lyckades jag ändå låna skrapan. DÅ vaknade jag, utan att få ha tagit ett enda härligt skridskoskär.
Och här kommer då min undran. Då jag ändå härdat ut påknackningen och det forcerade samtalet, utan att få skörda frukterna, kan man då inte anse att jag skaffat mig rätten att, nästa gång jag vill låna något från denna familj, bara traska dit och ta för mig utan att fråga först?
PUSS!
/Alfred Hugenberg
Fotnoter about hard facts
Hockey - Nu får faktiskt säsonghelvetet ta och börja.
Åkerö Skola - Dalarnas Harvard.
Extraordinärt onaturligt - Hommage à Börje Ahlstedt.
Jag drömde i natt. Ja då, jag vet, det har varit ett jävla tjat om drömmar på den här bloggen, men ta det lugnt, det kommer en poäng.
I drömmen skulle jag och, tror jag, Mange spela hockey på Åkerö Skolas uterink. Vi behövde emellertid en isskrapa innan vi kunde sätta igång. Jag råkade veta att en sådan skulle gå att finna hemma hos en av mina barndomskamrater.
Jag gick därför hem till denne kamrat, som jag inte umgåtts regelbundet med på sisådär tio år, och knackade på. Den enda som var hemma var hans mamma, som med svårigheter, precis som det förmodligen skulle vara i verkligheten, ens kom ihåg vad jag hette. Här följde ett extraordinärt onaturligt samtal där jag försökte få det att framstå som den självklaraste saken i världen att jag gick dit och avkrävde verktyg.
Någorlunda charmant som jag ändå är lyckades jag ändå låna skrapan. DÅ vaknade jag, utan att få ha tagit ett enda härligt skridskoskär.
Och här kommer då min undran. Då jag ändå härdat ut påknackningen och det forcerade samtalet, utan att få skörda frukterna, kan man då inte anse att jag skaffat mig rätten att, nästa gång jag vill låna något från denna familj, bara traska dit och ta för mig utan att fråga först?
PUSS!
/Alfred Hugenberg
Fotnoter about hard facts
Hockey - Nu får faktiskt säsonghelvetet ta och börja.
Åkerö Skola - Dalarnas Harvard.
Extraordinärt onaturligt - Hommage à Börje Ahlstedt.
Kommentarer
Postat av: Jonna
Oskar det tråkigaste som finns är långa utläggningar om vad man drömmer om på nätterna, såvida det inte är riktigt snuskigt eller så. Jag gillar Linda Skugges korta och rappa inlägg men ibland faller hon i fällan med långa dröminlägg och det är ju bara triiiist...
Postat av: Tug
Jonna (den dagen du skaffar blogg svarar jag där): Jag vet, du har rätt. Att berätta att man drömt något märkligt är lika intressant som att berätta att man hade roligt när man tog studenten.
Men det här handlar inte så mycket om att jag drömt, utan vilka rättigheter drömmen ger mig. Och jag gillar att ha rättigheter. Mycket mer än skyldigheter.
Postat av: elly
jag säger som vem som helst skulle ha sagt: oskar, det var bara en dröm! och alla vet ju att drömmar inte betyder något...?
Trackback
