050621 - she never lost her head...




...even when she was giving head






ibland kan det kännas lite dödfött att hålla på och lyssna på lou reeds texter, lou har ju knarkat så otroligt mycket mer än vad jag har (i synnerhet så har jag knarkat så otroligt mycket mindre än vad lou har). det huvudsakliga problemet är dock att låtarna är så överjäkligt bra, lou reed var nämligen en gång i tiden sångare i tidernas bästa rockband, velvet underground. velvet underground är huvudanledningen till all sorts drogromantik. världens ledare har nu upptäckt detta och det sägs att de planerar aktioner för att bränna alla deras skivor i en modernare version av de tidigare så populära bokbålen (se: kinesisk historia) (dock blir detta inte alls lika effektivt med cd-skivor, den där plasten brinner inte alls lika bra som pappersmassa, den smälter mest). så, innan världens ledare med team america i spetsen hunnit skrida till verket, ta så snart du kan chansen att köpa följande plattor så fort som du bara kan, medan du fortfarande har chansen (de säljs parodiskt billigt på cdon.com)!:

"velvet underground & nico"
"white light/white heat"
"velvet underground"
"loaded"
"VU"

och så lou reeds andra soloplatta från 1972; "transformer"





sådärja, då var jag klar med mitt musikmissonerande för den här gången. jag lyckas till och med klämma in lite krystade ironier angående bokbåler och dylikt. den här dagboken behåller minsann sin låga, men jämna, formkurva.





imorgon är det dags att stämpla in till jobbet igen. vad hände med de lediga onsdagarna som vi alltid hade i brighton. jag får nog kliva in till min chef imorgon och säga "marita! vi måste minsann göra lite förändringar i mitt schema! och varför inte höja min lön när vi ändå är i förbättrartagen?". men vad vet jag? man brukar ju säga att man inte ska klaga. man kan ju ha det betydligt värre (har jag hört). "jag är glad att jag finns till, det breddar upp min horisont!" som en vis man från skåne en gång sjöng.



nej, det blir ingen poesi den här gången!


nu är det slut! nu får det räcka!

/klaus kinski

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback