tug

Nej, det blev inte någon elitserie. Den här gången heller. Två veckor har gått sedan sista matchen, men det är fortfarande så verkligheten ser ut.


***


Även om kvaliteten i spelet varierade en hel del gjorde Leksand nio fullt acceptabla matcher i Kvalserien. Genomklappningen kom naturligtvis i näst sista matchen mot Växjö.

Och som vanligt när ett kval går åt helvete började det gastas om dålig inställning, klen vilja, bristande hjärta och allt vad det är.

Visst var insatsen usel, men oavsett hur mycket spelarna kommer att bry sig om Leksand år, säg, 2015, hade det inte med det att göra.

Att på allvar tro att det handlar om en ovilja att vinna eller att spelarna inte brydde sig kan jag inte se som något annat än idioti. Hade det varit fallet hade man aldrig gjort två så bra matcher mot Södertälje, vänt på bortaplan mot Rögle eller tagit sex poäng mot AIK trots underlägen i båda matcherna.

Förlusten berodde på dålig dagsform, att Växjö gjorde sin bästa kvalinsats, en gnutta oflyt och i synnerhet nerver. Krångligare än så var det tyvärr inte.

***

En av de jobbiga sakerna med misslyckade kval är att det inte bara är så att man själv har råkat ut för en förlust, någon annan får dessutom vara glad.

***

Känslan är kluven när man blir brädad av ett annat allsvenskt lag.

Det är ungefär som med stora fotbollsmästerskap där otippade lag går långt, som när Grekland eller Danmark vinner EM. En del av en blir glad för att det visar att även ett lag som Sverige borde ha möjlighet. Och den andra delen blir frustrerad över att det inte var just svenskarna som utnyttjade den skrällplats som uppenbarligen var up for grabs.

Den här gången blev det AIK. För två år sedan var det Rögle. Lag som man tämligen bekvämt la bakom sig i grundserietabellen, som man därmed med fog kan säga att man ska kunna vara bättre än.

Och det verkligt, VERKLIGT snopna är att Leksand tog full pott i båda matcherna mot AIK. Tydligare bevisning än så går väl knappt att få på att kapaciteten för ett lyckat kval fanns där.

***

Precis som statistiken och logiken antydde åkte Rögle till slut ut.

Vad man än kan tänkas tycka eller inte tycka AIK var det nog ändå positivt för Leksand att Elitserien fick en nykomling. När både Södertälje och Rögle klarade sig kvar förra året var det första gången på sex år som inget nytt lag tog sig upp. Hade detta upprepats hade en ny trend sett sin början. Nu kan man prata hur mycket vill om skillnaderna i båda matchtempot och ekonomin mellan landets två högsta serier, det brukar ändå bli nya lag som avancerar.

***

Eddie Läck
Joacim Eriksson
Niclas Andersén
Elias Granath
Oliver Ekman-Larsson
Mattias Ritola
Pierre-Edouard Bellemare

Sju spelare där ingen är äldre än 25. Sju spelare där en spelade i NHL den gångna säsongen, fyra i Elitserien och där de två övriga nästa säsong kommer att spela i någon av de två ligorna. Och det är också sju spelare som har lämnat Leksand trots att föreningen ville förlänga kontrakten.

Det tycks blåsa kraftiga och nyskapande vindar i Leksands IF för tillfället. Ordförande Bertil Daniels har talat frenetiskt om en satsning på ”de unga”. Det ska byggas ungt, från grunden och det ska byggas långsiktigt.

Fair enough. Gärna för mig. I’m all for that. Sparka alla utlänningar om ni känner att det är passet som avgör karaktären på spelare. Sluta värva ”stjärnor”. Spika truppen i augusti. Skicka äldrevården på alla som är födda på 1970-talet. Eller vad det nu är ni har planerat.

Jag skulle applådera det. Dels för att det skulle bli billigare och ge ett lag med spelare som är på väg upp i karriären och som ser det som en ynnest att spela i Leksands A-lag. Och i synnerhet skulle det få tyst på en speciell grupp av människor. De som efter varje kval suckar om varför Leksand aldrig lääär sig. De som tror att en trupp med en medelålder på 19 år där alla är födda i Sverige per automatik ger en plats i Elitserien. Visar det sig inte gå får dessa personer kanske se att världen inte är fullt så enkel. Och om det lyckas, och det är vi andra som har haft fel, ja, då är Leksand i Elitserien och, tro mig, det skulle jag verkligen inte ha några problem med.

Så rensa ur och föryngra. Men.

Alla måste inse att det kan ta tid.

För ungt blir inte nödvändigtvis långsiktigt. Det spelar ingen roll att Ekman-Larsson att bara är 19. Eller att han är svensk. När hans kontrakt går ut och Leksand spelar i Allsvenskan och han har chansen att klättra på karriärsstegen så är det väldigt rimligt att han gör det. Precis som en 32-årig finne hade gjort i samma situation. Min dröm vore att alla spelare som skriver på för Leksand signar klausullösa treårskontrakt och att de får klart för sig att ingen kan garantera att det blir elitseriespel under denna tid. Jag vill inte leva i en värld där Victor Rask om två säsonger spelar sin hockey i Brynäs tröja.

Även vi fans måste inse att det kan ta tid.

Lag som Malmö, Mora och Björklöven har saknats i de två senaste årens kvalserier. Det kan mycket väl bli Leksands öde nästa säsong. Och vi kan definitivt inte längre räkna kallt med att cruisa oss genom grundserien och landa på en bekväm förstaplats. Till hösten startar den femte raka allsvenska säsongen, kanske måste vi inse att vi inte längre nödvändigtvis är ett elitserielag som har råkat hamna fel.

Och inte heller ledningen får glömma att det kan ta några år.

I höst styrs Leksand, för andra raka säsongen, av helt nytt folk. Ny tränare och ny sportchef och ny organisationsordning. Jag vill även se alla dessa bli kvar i åtminstone tre säsonger. Står Leksand våren 2011 utan en elitserieplats vill jag inte se en ny utrensning. Jag vill inte se ytterligare en jakt på och baltutlämningsdumpning av syndabockar. Det kommer kanske inte att finnas några sådana. Det kanske kommer bero på att truppen helt enkelt inte var tillräckligt stark. Och där och då vill jag se kyla nog att inse att ibland måste det vara så.


***


Det här är den här bloggens allra sista inlägg.

Det har varit roligare än jag någonsin hade kunnat ana. Jag startade projektet med en hel del förhoppningar om vad jag skulle åstadkomma. Vissa saker har inte blivit av, men många tankar har förverkligats. Lite så där som livet brukar vara.

Tack till alla som har läst och kommenterat, här, på Leksandsbloggen.se och på Facebook.




Oskar Klingborn
Leksand
2010-04-25