Del 18: Leksand-Linköping

Leksand-Linköping 3-2 (0-0, 2-2, 0-0, 1-0)
 
Leksands mål: 1-2 Eric Himelfarb (Jens Bergenström, Fabian Brunnström), 2-2 Jens Bergenström (Eric Himelfarb, Fabian Brunnström), 3-2 Tomi Sallinen (Kevin Kapstad, Linus Hultström).
 
***
 
Hämtat ur mina anteckningar från matchen:
 
"Kevin Kapstad tillbaka efter sin skada. Ingen kan anklaga honom för att se speciellt bra ut."
 
Sedan sköt han skottet som gav det matchavgörande målet.
 
Så kan det gå.
 
***
 
Men vi kan börja lite längre bak i tiden.
 
I torsdags, i början av tredje perioden mot Färjestad, bestämde sig plötsligt mina tv-kanaler och mitt internet för att säcka ihop och släcka ner. Sådant vänjer man sig vid när man har Com Hem som leverantör. Jag lyckades skaka igång Radiosporten precis i lagom tid för att höra Färjestad göra 3-1.
 
Det kanske var lika bra att det blev som det blev. Jag vet inte om jag hade orkat med att återigen skriva om hur Leksand gav bort tre poäng med det ytterst mediokra och instabila lag som är årets Färjestad.
 
Då är det roligare att skriva om kvällens match. 
 
***
 
Men efter prick 22 minuters spel trodde jag, i ärlighetens namn, kunde se oss om i helvetet efter några poäng. Men låt oss återkomma till det.
 
***
 
I kväll gick Leksand ut väldigt friskt och tog direkt kommandot i första perioden och spenderade mycket tid i Linköpings zon. Ironiskt nog var det i powerplay, Leksands offensiva adelsmärke under hösten, som anfallsspelet fungerade som sämst under perioden.
 
***
 
En lovande öppningsakt behövde bara två minuter av andra perioden för att förvandlas till något helt annat.
 
Jonas Frögren blev rundad. 0-1.
 
Linus Hultström blev rundad. 0-2.
 
Däremellan hann Fabian Brunnström med att avverka ett friläge utan att ens få iväg ett avslut.
 
Där och då var min högsta önskan att Com Hem skulle kasta in handduken igen.
 
***
 
Tack och lov kände inte Leksand likadant. I stället släppte man upp alla reglage. Alla forcerade framåt. Passningsspelet och fokuset i avsluten var stundtals bedrövligt men framåtandan gick inte att ta miste på och Linköping hade uppenbara svårigheter att veta hur man skulle ta sig an Leksand. Samtidigt var det vidöppet i Leksands egen zon. Att det snart skulle bli ett mål till rådde det inga tvivel om. Fråga var bara om det skulle bli 1-2 eller 0-3.
 
Det var Eric Himelfarb som satt inne med det svaret.
 
Himelfarb, i det som mycket väl kan ha varit hans sista match för Leksand, fick pucken av Jens Bergenström och var iskall när han lyfte in reduceringen mot sina gamla lagkamrater.
 
Tre minuter senare bjöd Himelfarb igen och spelade fram Bergenström som blixtsnabbt klippte till. 2-2. Han har fått in snitsen på det där nu, Bergenström.
 
***
 
Intensiteten fortsatte i tredje perioden, trots att den blev mållös. 24 skott avlossades, båda lagen hade gott om målchanser, Linköping prickade ramen två gånger på kort tid i början av perioden medan Himelfarb fick ett friläge från mittzonen med drygt fem minuter kvar.
 
***
 
Leksands powerplay var inte bara dåligt i första perioden, det var lika svagt resten av matchen. Det var det som stod i vägen för en tredje poäng i kväll.
 
***
 
Nu väntar ett tolv dagar långt landslagsuppehåll. Ska jag vara uppriktig har jag väldigt svårt att se hur den här säsongen inte ska sluta med kvalspel även om det absolut finns en liten möjlighet. Men kvällens upphämtning och Brynäs fortsatta härdsmälta gör den möjligheten lite större. 
 
 
Oskar Klingborn
 
***

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0