In a way I feel like I'm getting a new couch too

Hej igen! 

Följande artikel i Expressen kunde jag inte undgå att skratta lite åt.  

Ett litet utdrag: "Tone Bekkestad har utsatts för falska sexberättelser på nätet. På en sajt beskriver en grov och påhittad porrnovell hur den populära TV4-profilen har samlag med flera män. När hon läser vad som står på sidan blir hon mycket upprörd: - Oj då. Självklart är inte det här något roligt."

Här följer några punkter som i synnerhet får mig att skratta åt artikeln: 


·                    Vem, som är "mycket upprörd", väljer orden "oj då" som sin spontana reaktion? Blir man så snäll i mun i Norge, Jenny?

·                    Om man nu är så pass sodom&gomorransk att man inte finner något jobbigt eller märkligt i att sitta och knåpa ihop porrnoveller, borde man inte då kunna komma på ett mer spännande objekt än meteorolog-Tone? Fast det är klart, det kanske ligger mer än man anar i det där med svenskars påstådda fascination för väderprat.

·                    Det är roligt att skribenten känner sig tvingad att poängtera att novellen är "påhittad".

·                    Vad tänker man när man läser erotiska äventyr med sig själv i huvudrollen? Jag skulle nog huvudsakligen skratta.

·                    Tone fick, uppenbarligen, lov att läsa novellen under intervjuns gång. Den givna följden på förra frågan blir därförledes: Vad tänker man när man läser erotiska äventyr med sig själv i huvudrollen, samtidigt som en journalist (från Expressen) tittar på? Jag skulle nog huvudsakligen skratta väldigt mycket.

·                    Och nu kommer vi till den verkliga brainern och det kanske roligaste av allt. Hur nådde denna nyhet egentligen redaktionen? Vilken märklig karaktär är det som känner sig så trygg med sitt porrsurfande att hon eller han (eller den eller det) känner sig manad att för ett ögonblick stänga igen gylfen och ringa tidningen? Var det journalisten som själv hittade novellen? Var det kanske rent av Tone som gjorde det? Eller kan det ha varit så (och detta är vad jag hoppas) att det något oväntat, men ändå fullständigt logiskt, är meteorolog-Anders från TV4 (med de illasittande brallorna, som är femton år äldre än han själv vill inse) som ligger bakom detta? Är det till och med så att det är han som skrivit novellen? Tja, varför inte?  



Slutligen, för att fortsätta på det medieankdammsvirtanenläseromsinakamrateritidningen-ochnamedropparomdetinslagna spåret, kan jag bara i all hast konstatera att jag inte är så lite avundsjuk på min gamle seniorredaktör Jocke som i dagens Aftonbladet står med armen om den ljuvliga Lily Allen. Själv får jag väl nöja mig med att han en gång i tiden fann mina skivrecensioner som "skitbra".  


PUSS! 

/Malik Fathi





Fotnoter about hard facts  


Expressen  -  Både Daniel Kreutzer och Robert Aschberg vet vad man säger om Expressen

Tone Bekkestad  -  Ett av sommarens märkligaste kändisfenomen. 

Samlag med flera män  -  Vadå? Får man inte ha lite kul?, som man brukar säga på färjor som går till Finland. 

Jenny  -  Oslos vackraste flicka. 

Sodom och Gomorra  -  Bibelns svar på Kos och Aiya Napa. 

Meteorolog-Anders  -  Av Jonas K en gång utsedd till den givna kandidaten till att spela Newman i en svensk version av Seinfeld. 

Jocke  -  Heter Persson i efternamn, vilket är roligt eftersom det innebär att han tidigare varit Sveriges försvarsframtid, samt en bisarr hockeymålvakt som med jämna mellanrum får sparken av Leif Boork. 

Aftonbladet  -  Har skrivit världshistoriens ALLRA roligaste artikel. Alla måste läsa.

Lily Allen  -  Är hon inte lite lik Elly? 

Mina skivrecensioner  -  Ackermans fick 2 av 5. Håkan Hellström fick 3.

Lekman!

   "Ute har det hunnit bli mörkt. Kanske till och med höst. Klockan är kvart över nio.
    Jag ska googla mig själv.
    Det är en kväll som alla andra."

           -  Ronnie Sandahl


Where I come to play with my toys

Hej igen!

Trogna tug.blogg.se-läsare vet eventuellt om att jag så sent som i våras bodde i Brighton. Vid ett tillfälle stod jag då på bokhandeln Borders och bläddrade i böcker vid samma architecturehylla som Nick Hornby.

Få gånger känner man sig så långt ifrån att hänga med Nick Hornby som när man i Leksand besöker Lucky, för att sedan trycka i sig en svindyr hamburgare på Sibylla.

Jag tänkte mest säga det.


PUSS!

/Jürgen Sparwasser





Fotnoter about hard facts


Brighton  -  Englands tillväxtkommun 1998.

Borders  -  They're selling coffee, bran muffins.. you're surrounded by reading material. It's entrapment!, som George Costanza brukar kommentera situationen.

Architecture  -  Vad jag gjorde vid arktitekturhyllan är faktiskt inte fullt så oklart som man kan tro. Jag läste om New York. Jag gillar New York.

Nick Hornby  -  Har gett den tvärrandiga T-shirten ett ansikte. Ibland skriver han böcker också.

Leksand  -  Dalarnas Götene.

Lucky  -  Ett talande skräckexempel för vad som kan hända med för lite konkurrens och den dekadens det kan skapa. Men alla imperier brukar falla, sägs det. Förhoppningsvis gäller det inte bara i Spanien, utan också inom Leksands nattliv.

Sibylla  -  Decos, Matadorens och Magnus Österbys hemvist.

You know, Smithers, I think I will donate a million dollars to the orphanage... when pigs fly!

Hej igen!

I en, i vissa kretsar, legendarisk Sommarlov Med Björn-anteckning skräder min gode kamrat (Björn, alltså) inte med orden för hur traumatiskt det är att besöka frisören. Han har givetvis helt rätt.

Att till att börja med färdas mellan hemmet och frisersalong med nytvättat och (uppenbarligen) för långt hår är inget någon med någon som helst självaktning ska behöva stå ut med. Man känner sig som Niles Crane iklädd Göran Greiders kläder ungefär.

Att se sina surt ihopsamlade lockar plötsligt ligga på den särk man bär, samtidigt som man i spegeln ser en femåring växa fram är inte speciellt karnevalartat det heller. När man sedan drar den halsbrytande felaktiga slutsatsen att frisörskan efter åtta års tid lärt sig att man föredrar att spara polisongerna, och hon således fullständigt ohotat tillåts ruinera hela ens framtid genom att klippa av dem, ja, då är det en sådan situation där en 21-årig kille som heter Oskar helst av allt vill skrika högt för att sedan börja gråta.

Men, vad fan, det blev rätt bra ändå, och med tanke på att jag innan klippningen såg ut som Harry i Dumb & Dumber så antar jag att jag ska vara ganska nöjd after all. Och min kära mor verkar väldigt glad över att ha "fått en ny son!!".


PUSS!

/Andreas Ottl





Fotnoter about hard facts


Sommarlov Med Björn  -  Får ses som Dokendosas svar på den mytiska Filip&Fredrik-serien Öppna Dagar.


Björn  -  Mycket bättre än Preembjörnen.

Niles Crane  -  Ligger med jämna mellanrum med Jerry Seinfelds och John F Kennedy Jrs ex-flickvän Marla "The Virgin" Penny.

Göran Greider  -  Har gett gråa, uttvättade T-shirts med uttänjda kragar ett ansikte.

En 21-årig kille som heter Oskar  -  Jag trivdes betydligt bättre med att vara 20.

Harry i Dumb & Dumber  -  One pathetic loser, no offence.

Dumb & Dumber  -  - So why are you going the airport? Flying somewhere?

If you're not sleeping with her, should I?

Zlatan, för Guds skull, sparka din usla jävla agent!

Vilken träff han fick, den lille

Hej igen!


Reklamfilm för Länsförsäkringar:


-         Ja, vad säger man, Henrik?


-         Jaa…  Inte så mycket att säga.. Eh… Fick ordentligt med stryk i dag. Meenn… Jag är väl nöjd.


-         Men det här var väl ändå en riktig plattmatch?


-         Jaa… jag får väl ta på mig en del av ansvaret själv också. Missade två straffar, ett friläge. Men jag är nöjd.


-         Baklängesmålet då?


-         Jaa… Jag gör självmål i slutet på matchen här, och det är väl liksom spiken i kistan.


-         Och?


-         Äh… Jag är helnöjd…




Om Erlend Loe, som jag skrev i går, är världens roligaste norrman, så måste Henrik Larsson vara världens roligaste svensk.


 
                          -       -       -        -        -       -       -       -       -        -


 

Men jag vet inte om Henrik Larsson ens är tillnärmelsevis lika kul som fenomenet Bob Saget. Jag vet i ärlighetens namn inte om jag ska, för att citera Dokendosa, ”skratta skjortan av mig, gråta ut på en kompis axel eller hoppa hagen på kungens mage” över hur roligt allt som har med honom att göra är. Nuförtiden försörjer han sig, tydligen, genom att som ståuppkomiker åka runt och dra plumpa sexskämt samt att med jämna mellanrum besöka Conan O’Brien för att driva med systrarna Olsen och John Stamos. Det är, på något vis, stort det med. Så helt jävla... överraskande!


PUSS!

/Zoltan Sebescen

 




Fotnoter about hard facts


Henrik Larsson  -  Nästa gång är det Johan som missar två straffar, ett friläge.

Erlend Loe  -  Insåg tidigt att krocket är en liten grej.

Bob Saget  -  Spelade den stocktråkige farsan i Huset Fullt och är norra Amerikas gissningsvis (efter Kevin Federline, Martha Stewart, Michael Jacksons apa Bubbles och Donald Trumps tupé) femte mest utskrattade karaktär.

Dokendosa  -  He’s a pod.

Conan O’Brien  -  Jag skulle (förmodligen inte) vilja veta vilka tittarsiffror kvällens repris av Studio Virtanen fick. Det kan inte ha varit supermånga som valde att se Göran Hägglund prata om Pink Floyd, när det samtidigt (samtidigt!) på TV inte bara var Conan O’Brien, utan dessutom både Jay Leno OCH Letterman (Gud, så jag skulle vilja gifta med kvällens gäst Scarlett Johansson. Jag fyller år på fredag. Går den presenten att ordna? Jag kan också tänka mig att settle for Sarah Chalke).

Systrarna Olsen  -  Två av mycket få personer som nådde sina konstnärliga peakar innan de var tillräckligt gamla för att bära upp sina egna huvuden.

John Stamos  -  Jösses. Om det inte vore så att Zlatan är Zlatan, så skulle John Stamos vara Zlatan. Så länge får han nöja sig med att vara Huset Fullt-Jesse. Det är stort det med.

Det är stort det med  -  Hommage à Vallentuna borta i cupen.

Så helt jävla... överraskande!  -  Hommage à Fredrik Wikingsson


Vatten är mycket värre än du tror

Hej igen! 

I ett erlend loeskt infall lekte jag vetenskapsman i dag. Det var ganska så roligt faktiskt. Och något av en prövning.  Såhär gjorde jag:


 
  • Jag vägde mig.

  • Jag drack tre liter vatten.

  • Jag ville spy.

  • Jag höll mig.

  • Jag vägde mig.


 

Vad jag (något omotiverat) ville få reda på var (som ni kanske kan gissa) hur mycket man går upp i vikt av att dricka vatten. Det sägs ju att en liter vatten väger ett kilo. Och någonstans borde ju rimligtvis ett sådant kilo ta vägen.

Resultat? Jo. De tre liter (vilket, alltså, enligt vissa motsvarar tre kilo) vatten jag hällde i mig renderade i att jag på mig så mycket som 2,5 kilo.

Av det lär vi oss att de människor som när en önskan om att gå ner i vikt borde sluta dricka vatten (tror jag). Och att de som säger att man ska dricka tre liter vatten om dagen (kanske är Fan(n)y en av dem, jag har faktiskt ingen aning, det är bara lösa spekulationer) inte vet vad de pratar om (tror jag).

Nu har jag ont i magen.


PUSS!

/Franco Foda




Fotnoter about hard facts


Erlend loeskt infall  -  I världens kanske bästa bok (Naiv.Super.) låter världens definitivt roligaste norrman (författaren Erlend Loe) sin huvudkaratär tillverka vakuum. Det är bra gjort.

Vetenskapsman  -  Som ni förmodligen förstått utifrån detta inlägg så har jag förmodligen ingen större framtid inom yrket.

Väga sig  -  I prefer not to answer how much I weigh right now, I'm still carrying a lot of holiday weight, som Ross Geller brukar uttrycka det.

Fan(n)y   -  En av mycket få personer jag känner som ser något sexigt i trippla underställ.

RSS 2.0