The country music station plays soft, but it's nothing, really nothing, to turn off
Ah, världens bästa Fanny bjuder tillbaka:
"här har du din blogg, mister! jag vet inte hur kass den är, eller hur ointressant för den svenska allmänheten, men iallafall. yup.
puss!
The Sun, tidningen som fördömts av Ulf Dantanus som billig, trångsynt och material som vi inte fick använda för att lära oss engelska har de senaste dagarna handlat väldigt mycket om Big Brother, eller snarare om Jade Goody.
Jag har sett att även i Sverige har Celebrity Big Brother uppmärksammats. Jade och några andra b-kändisar Bollywoodstjärnan Shilpa, kallade henne Poppadum och pratade med indisk brytning, och sen var det det däår berömda grälet över en oxo-kub…
För et lyckliga få som inte känner till Jade Goody kan jag kort säga att hon är känd via BB, har desperat klamrat sig fast vid kändislivet genom att ha reality serier som följer henne när hon skapar sig egen parfym och när hon ska hitta en personlig assistent. Hon har alltid varit klumpig, korkad och sagt dumma saker. Veckan när hon gick in i huset var tidningarna fyllda av en annan Jade-skandal; hennes nya träningsvideo var en bluff, hennes nya kroppsform var ett resultat av fettsugning och inte aerobics. Hon sattes in I BB för att skapa skandal, kort sagt.
Det intressanta är Strbritanniens reaktion på rasismen i BB. Det som verkade vara en dum bruds uttråkade gliringar blev snabbt en hel politisk fråga där Gordon Brown fick svara för Jades yttranden på sitt stadsbesök i Indien och allmänheten uppmanades att rösta för tolerans. Nu när Shilpa vann hela tävlingen råder det en slags självgratularande stämning över hela UK. The Sun tycker sig ha rensat ut rasismen ur de mörka hörnen av samhället, och stackars Jade är en symbol för rasism och fördomar.
Men vänta nu, var det inte The Sun som vi använde som exempel i World Wide English förra terminen som tyckte att alla borde prata engelska och community languages var ett slöseri med skattepengar? Och skriver dom inte i artikeln som ska symbolisera deras hjältestatus att dom tycker om invandrare så länge dom gör rätt för sig, att asiatiska tokabsaffärsägare och polska (“amazingly cheap”) rörmokare gör livet lättare? Ja, visst är det trevligt med invandrare när dom har lågbetalda arbeten och inte tror att dom är någonting. I samma veva som de polska rörmokarna nämner dom Aussie doctors. Ja, det är praktiskt när de enda invandrarna med statusjobb redan pratar engelska, eller hur?
Vad Jade Goody sa och gjorde var dumt och korkat, och jag håller inte med det minsta. Men ska hon verkligen ha så mycket skit för det, när det är precis vad de allra flesta engelsmän tycker i sitt stilla sinne? Jag hör åsikter som hennes varje dag på jobbet, på stan, i tidningar. Att hon ska offras så att allmänheten känner att dom inte är rasister tycker jag verkar både orättvist och dumt. Can you say ‘scapegoat’?"
Tack, Fanny! Allt som mixar Gordon Brown med Big Brother är per automatik roligt.
För övrigt anser jag att Zlatan Ibrahimovic borde spela i landslaget.
PUSS!
/Sean Dundee
"här har du din blogg, mister! jag vet inte hur kass den är, eller hur ointressant för den svenska allmänheten, men iallafall. yup.
puss!
The Sun, tidningen som fördömts av Ulf Dantanus som billig, trångsynt och material som vi inte fick använda för att lära oss engelska har de senaste dagarna handlat väldigt mycket om Big Brother, eller snarare om Jade Goody.
Jag har sett att även i Sverige har Celebrity Big Brother uppmärksammats. Jade och några andra b-kändisar Bollywoodstjärnan Shilpa, kallade henne Poppadum och pratade med indisk brytning, och sen var det det däår berömda grälet över en oxo-kub…
För et lyckliga få som inte känner till Jade Goody kan jag kort säga att hon är känd via BB, har desperat klamrat sig fast vid kändislivet genom att ha reality serier som följer henne när hon skapar sig egen parfym och när hon ska hitta en personlig assistent. Hon har alltid varit klumpig, korkad och sagt dumma saker. Veckan när hon gick in i huset var tidningarna fyllda av en annan Jade-skandal; hennes nya träningsvideo var en bluff, hennes nya kroppsform var ett resultat av fettsugning och inte aerobics. Hon sattes in I BB för att skapa skandal, kort sagt.
Det intressanta är Strbritanniens reaktion på rasismen i BB. Det som verkade vara en dum bruds uttråkade gliringar blev snabbt en hel politisk fråga där Gordon Brown fick svara för Jades yttranden på sitt stadsbesök i Indien och allmänheten uppmanades att rösta för tolerans. Nu när Shilpa vann hela tävlingen råder det en slags självgratularande stämning över hela UK. The Sun tycker sig ha rensat ut rasismen ur de mörka hörnen av samhället, och stackars Jade är en symbol för rasism och fördomar.
Men vänta nu, var det inte The Sun som vi använde som exempel i World Wide English förra terminen som tyckte att alla borde prata engelska och community languages var ett slöseri med skattepengar? Och skriver dom inte i artikeln som ska symbolisera deras hjältestatus att dom tycker om invandrare så länge dom gör rätt för sig, att asiatiska tokabsaffärsägare och polska (“amazingly cheap”) rörmokare gör livet lättare? Ja, visst är det trevligt med invandrare när dom har lågbetalda arbeten och inte tror att dom är någonting. I samma veva som de polska rörmokarna nämner dom Aussie doctors. Ja, det är praktiskt när de enda invandrarna med statusjobb redan pratar engelska, eller hur?
Vad Jade Goody sa och gjorde var dumt och korkat, och jag håller inte med det minsta. Men ska hon verkligen ha så mycket skit för det, när det är precis vad de allra flesta engelsmän tycker i sitt stilla sinne? Jag hör åsikter som hennes varje dag på jobbet, på stan, i tidningar. Att hon ska offras så att allmänheten känner att dom inte är rasister tycker jag verkar både orättvist och dumt. Can you say ‘scapegoat’?"
Tack, Fanny! Allt som mixar Gordon Brown med Big Brother är per automatik roligt.
För övrigt anser jag att Zlatan Ibrahimovic borde spela i landslaget.
PUSS!
/Sean Dundee
Det är som att Titanic trillat ner
Hej igen!
Jag hade tänkt notera att jag droppat mer om England här på bloggen på sistone än jag varit medveten om.
Jag hade tänkt nämna att jag i natt faktiskt drömde att jag precis flyttat tillbaka till England.
Jag hade tänkt be om ursäkt för allt mitt brittiska tjat, men också påpeka att det är vid just den här tiden jag har flyttat dit de senaste åren.
Jag hade tänkt understryka att jag trivs väldigt bra med mitt pluggande och med Uppsala och med att bo så nära världens bäste vän och att min ensidighet förmodligen skulle tappa av inom någon vecka.
Men sedan tackade Zlatan nej till landslaget igen och det är faktiskt det enda jag kan tänka på just nu.
PUSS!
/Barney "Let'scrashtherocketintothewhitehouse" Gumble
Jag hade tänkt notera att jag droppat mer om England här på bloggen på sistone än jag varit medveten om.
Jag hade tänkt nämna att jag i natt faktiskt drömde att jag precis flyttat tillbaka till England.
Jag hade tänkt be om ursäkt för allt mitt brittiska tjat, men också påpeka att det är vid just den här tiden jag har flyttat dit de senaste åren.
Jag hade tänkt understryka att jag trivs väldigt bra med mitt pluggande och med Uppsala och med att bo så nära världens bäste vän och att min ensidighet förmodligen skulle tappa av inom någon vecka.
Men sedan tackade Zlatan nej till landslaget igen och det är faktiskt det enda jag kan tänka på just nu.
PUSS!
/Barney "Let'scrashtherocketintothewhitehouse" Gumble
You kissed my best Ross!
Hej igen!
Med en risk att sälja sin själ till djävulen, d.v.s. förvandlas till Lasse Anrell och bli en del av Parlamentet-träsket, så har jag tänkt bjuda på tre citat som med lite välvilja kan anses som lite kul:
"While the show still was popular we needed to take advantage of it and go someplace and do the show on an exotic place."
- Friends' executive producer Kevin S. Bright. Vilket det exotiska stället var? Jo, det var den okända lilla djungelbyn London.
"Vi har blivit MYCKET hårdare när det gäller internetreferenser. Vi godkänner inte längre Wikipedia som källa."
- Min c-uppsatshandledare. C-uppsats, alltså. C-uppsats. Sounds like they're running a pretty tight ship, som Jerry Seinfeld skulle sagt. Om man på c-nivå inte får använda godtyckliga källor skrivna av okända läsare var ska då detta kontrollsamhälle sluta?
Roligt på ett mer direkt, och mindre ironiskt, vis: "Det är någonting med sex och engelsmän, de är ju helt störda när det gäller det, de har ju liksom ingen naturlig connection till sex... Och sedan skrivs det om det här i tidningarna... Jag menar, de skriver ju saker i tidningarna som jag tror nästan inte någonstans, möjligtvis i den tyska kvalitetstidningen Bild."
- Olof Lundh är allt det Peter Wennman låtsas vilja vara.
PUSS!
/Das Wunder von Bern
Fotnoter about hard facts
Djävulen - Pappa till a mischievous, rambunctious kid.
Lasse Anrell - Brukar stanna hemma och jobba med Lika som bär-listan fyra dagar i veckan.
Parlamentet - Är kort formulerat inte lika roligt som Seinfeld. Eller Bingolotto. Eller Emmerdale.
Friends - Roligare än Parlamentet. Och Emmerdale. Och Bingolotto.
Jerry Seinfeld - Is trying to be as superficial as he possibly can.
Bild - Hommage à Katie "Überluder" Price.
Olof Lundh - Tror inte på GIF Sundsvall.
Peter Wennman - Tror inte på fläsknackar.
Med en risk att sälja sin själ till djävulen, d.v.s. förvandlas till Lasse Anrell och bli en del av Parlamentet-träsket, så har jag tänkt bjuda på tre citat som med lite välvilja kan anses som lite kul:
"While the show still was popular we needed to take advantage of it and go someplace and do the show on an exotic place."
- Friends' executive producer Kevin S. Bright. Vilket det exotiska stället var? Jo, det var den okända lilla djungelbyn London.
"Vi har blivit MYCKET hårdare när det gäller internetreferenser. Vi godkänner inte längre Wikipedia som källa."
- Min c-uppsatshandledare. C-uppsats, alltså. C-uppsats. Sounds like they're running a pretty tight ship, som Jerry Seinfeld skulle sagt. Om man på c-nivå inte får använda godtyckliga källor skrivna av okända läsare var ska då detta kontrollsamhälle sluta?
Roligt på ett mer direkt, och mindre ironiskt, vis: "Det är någonting med sex och engelsmän, de är ju helt störda när det gäller det, de har ju liksom ingen naturlig connection till sex... Och sedan skrivs det om det här i tidningarna... Jag menar, de skriver ju saker i tidningarna som jag tror nästan inte någonstans, möjligtvis i den tyska kvalitetstidningen Bild."
- Olof Lundh är allt det Peter Wennman låtsas vilja vara.
PUSS!
/Das Wunder von Bern
Fotnoter about hard facts
Djävulen - Pappa till a mischievous, rambunctious kid.
Lasse Anrell - Brukar stanna hemma och jobba med Lika som bär-listan fyra dagar i veckan.
Parlamentet - Är kort formulerat inte lika roligt som Seinfeld. Eller Bingolotto. Eller Emmerdale.
Friends - Roligare än Parlamentet. Och Emmerdale. Och Bingolotto.
Jerry Seinfeld - Is trying to be as superficial as he possibly can.
Bild - Hommage à Katie "Überluder" Price.
Olof Lundh - Tror inte på GIF Sundsvall.
Peter Wennman - Tror inte på fläsknackar.
They showed up and were beautiful
Hej igen!
Nej, jag behövde aldrig hämta några diaboliska bestraffningar från min Theatre of Cruelity för att uppfostra Elly i går. Tingsek-konserten var väldigt rolig. Från "Dean Moriarty på jazzkonsert"-artat avstånd fick jag se en väldigt vitklädd sångare och fem våldsamt kompetenta kompmusiker, som i fyra fall av fem hade ansvarslöst snygga sneakers, bjuda på souljazzig pop som på skiva lätt känns väldigt ovidkommande, men live får en oemotståndlig råhet och hårdhet med vassa kanter.
Skulle jag inte ha blivit glad av själva konserten så hade jag blivit det av att se Elly, efter att ha fått lämna ett brev till/prata med sin framtida make Magnus Tingsek, i euforisk glädje "pipa som ett marsvin" fram tills vi skiljdes åt i eftermiddags. Den som inte smittas av en glad Elly har mindre hjärta än Mr Burns och Conan O'Brian tillsammans. Det är ju också alltid en ynnest att träffa den rasande briljanta elitistbloggaren Heléne, speciellt som det alltid brukar bli för länge mellan tillfällena.
Nåväl.
PUSS!
/The whole Jesse/Cody/Dylan fiasco
Fotnoter about hard facts
Theatre of Cruelity - Hommage à killen som är son till "Nora... Mrs Mum... Your Bing!"
Elly - Falaflarnas ödesbeseglare.
Dean Moriarty - Jag ropade dock inget efter konserten om "Guds tomma stol!", men det lät som att Elly mumlade något i den stilen.
Mr Burns - Hans huvudsakliga problem är, enligt honom själv, att han är för snäll.
Conan O'Brien - He's definitly in Chicago.
Nej, jag behövde aldrig hämta några diaboliska bestraffningar från min Theatre of Cruelity för att uppfostra Elly i går. Tingsek-konserten var väldigt rolig. Från "Dean Moriarty på jazzkonsert"-artat avstånd fick jag se en väldigt vitklädd sångare och fem våldsamt kompetenta kompmusiker, som i fyra fall av fem hade ansvarslöst snygga sneakers, bjuda på souljazzig pop som på skiva lätt känns väldigt ovidkommande, men live får en oemotståndlig råhet och hårdhet med vassa kanter.
Skulle jag inte ha blivit glad av själva konserten så hade jag blivit det av att se Elly, efter att ha fått lämna ett brev till/prata med sin framtida make Magnus Tingsek, i euforisk glädje "pipa som ett marsvin" fram tills vi skiljdes åt i eftermiddags. Den som inte smittas av en glad Elly har mindre hjärta än Mr Burns och Conan O'Brian tillsammans. Det är ju också alltid en ynnest att träffa den rasande briljanta elitistbloggaren Heléne, speciellt som det alltid brukar bli för länge mellan tillfällena.
Nåväl.
PUSS!
/The whole Jesse/Cody/Dylan fiasco
Fotnoter about hard facts
Theatre of Cruelity - Hommage à killen som är son till "Nora... Mrs Mum... Your Bing!"
Elly - Falaflarnas ödesbeseglare.
Dean Moriarty - Jag ropade dock inget efter konserten om "Guds tomma stol!", men det lät som att Elly mumlade något i den stilen.
Mr Burns - Hans huvudsakliga problem är, enligt honom själv, att han är för snäll.
Conan O'Brien - He's definitly in Chicago.
"Kallade han dig Oskie på riktigt?"
Hej igen!
Plötsligt skrek nu Elly "ÖL!" och sprang ut ur rummet och för ett ögonblick fick jag permis från tjejernas skräckvälde och kan nu skriva detta inlägg. Det är nog allt jag hinner skriva i dag. I kväll ska jag på konsert, är det dåligt kommer jag straffa Elly på ett lämpligt sätt.
PUSS!
/Preussen
Plötsligt skrek nu Elly "ÖL!" och sprang ut ur rummet och för ett ögonblick fick jag permis från tjejernas skräckvälde och kan nu skriva detta inlägg. Det är nog allt jag hinner skriva i dag. I kväll ska jag på konsert, är det dåligt kommer jag straffa Elly på ett lämpligt sätt.
PUSS!
/Preussen
Alec Baldwin is the greatest actor of all time
Hej igen!
Sorry, men nu blir det mer Lokko.
Det finns få saker som känns mer tillfredställande i livet än när man märker att någon man storögt ser upp till gått i gång på precis samma saker som en själv en gång i tiden. I dagens Lokko-krönika i SvD skirver han om ett ögonblick alla någon gång når i livet där man hittar musik så bra eller humor så rolig att man inte längre vet hur man ska gå vidare. Jag citerar:
"Ingen har fångat denna livsavgörande stund mer klarsynt än Eric Cartman i klassiska How to eat with your butt, ett av tv-historiens största ögonblick däruppe med månlandningen, Scener ur ett äktenskap och det allra sista avsnittet av MASH.
I detta fortfarande oöverträffade avsnitt av South Park ringer det på Cartmans ytterdörr. Cartman öppnar dörren. Där står två personer, Mr och Mrs Thompson. Där deras huvuden, enligt alla anatomiska regler, borde vara har de istället varsin stjärt.
–You may not have realized this, but we actually have buttocks where our heads should be, säger Mrs Thompson vänligt till Eric.
Cartman bara stirrar med vidöppen mun. Oförmögen att säga något. Han fortsätter stirra. Till slut stänger han bara dörren, går zombie-artat upp till sitt rum och sätter sig på sängen. Han suckar djupt.
Han har just sett The Ass People. Han är bara åtta år gammal, men förstår ändå instinktivt att han just har varit med om det roligaste han någonsin kommer att uppleva."
Just precis detta avsnitt, just precis denna scen, har jag sedan jag för första gången såg den, burit med mig som en ständigt gällande referenspunkt i mitt liv. Det definerar allt jag känt när Mario Jardel varit på väg till Lyn, när Tomas Ledin gjort en cover på sig själv som VM-låt eller när George Costanza säger "Oh, my God... An affair... That is so adult... Like with stockings.. and martinis... and William Holden...". Eller som jag vet att Björn kommer känna när Kaká slutligen skriver på för Benfica. Humorn är fullkomlig, ens livsverk är avslutat. Jag har tjatat så mycket om denna scen inför just Björn att han förmodligen kommer slå en spikklubba i huvudet på mig om jag tar upp det igen. Men nu behövs inte det längre. Nu vet jag att jag inte är ensam.
Alla måste titta på How to eat with your butt. Fråga mig på MSN så skickar jag till er.
PUSS!
/Edercreute
Fotnoter about hard facts
Eric Cartman - The greatest hero in American history.
How to eat with your butt - I samma avsnitt tvingas Butters sitta på sitt rum med en papperspåse över huvudet då hans föräldrar tycker att han gör fula grimascher hela tiden. Att Butters förklarar att han inte grimascher utan verkligen ser ut så är inget som hjälper.
Lyn - Det hårdsatsande laget med bland annat Tomas Lagerlöf, Colo Hallit och Peter Markstedt.
George Costanza - Carl-Johan Bergman skrev i ett mail en gång om ett förslag att kampanja för att George ska bli hela världens president. Det tycker jag han kan skriva om i sin blogg. Alla bloggar mår bra av Seinfeld.
Kaká till Benfica - Allting bygger på att Björn en dag (eventuellt en tisdag) tänkte ut det 031-doftande skämtet "Äter man kranium till kaffet i Ben-fika?".
Spikklubba - Hommage à Niclas Alexandersson.
Sorry, men nu blir det mer Lokko.
Det finns få saker som känns mer tillfredställande i livet än när man märker att någon man storögt ser upp till gått i gång på precis samma saker som en själv en gång i tiden. I dagens Lokko-krönika i SvD skirver han om ett ögonblick alla någon gång når i livet där man hittar musik så bra eller humor så rolig att man inte längre vet hur man ska gå vidare. Jag citerar:
"Ingen har fångat denna livsavgörande stund mer klarsynt än Eric Cartman i klassiska How to eat with your butt, ett av tv-historiens största ögonblick däruppe med månlandningen, Scener ur ett äktenskap och det allra sista avsnittet av MASH.
I detta fortfarande oöverträffade avsnitt av South Park ringer det på Cartmans ytterdörr. Cartman öppnar dörren. Där står två personer, Mr och Mrs Thompson. Där deras huvuden, enligt alla anatomiska regler, borde vara har de istället varsin stjärt.
–You may not have realized this, but we actually have buttocks where our heads should be, säger Mrs Thompson vänligt till Eric.
Cartman bara stirrar med vidöppen mun. Oförmögen att säga något. Han fortsätter stirra. Till slut stänger han bara dörren, går zombie-artat upp till sitt rum och sätter sig på sängen. Han suckar djupt.
Han har just sett The Ass People. Han är bara åtta år gammal, men förstår ändå instinktivt att han just har varit med om det roligaste han någonsin kommer att uppleva."
Just precis detta avsnitt, just precis denna scen, har jag sedan jag för första gången såg den, burit med mig som en ständigt gällande referenspunkt i mitt liv. Det definerar allt jag känt när Mario Jardel varit på väg till Lyn, när Tomas Ledin gjort en cover på sig själv som VM-låt eller när George Costanza säger "Oh, my God... An affair... That is so adult... Like with stockings.. and martinis... and William Holden...". Eller som jag vet att Björn kommer känna när Kaká slutligen skriver på för Benfica. Humorn är fullkomlig, ens livsverk är avslutat. Jag har tjatat så mycket om denna scen inför just Björn att han förmodligen kommer slå en spikklubba i huvudet på mig om jag tar upp det igen. Men nu behövs inte det längre. Nu vet jag att jag inte är ensam.
Alla måste titta på How to eat with your butt. Fråga mig på MSN så skickar jag till er.
PUSS!
/Edercreute
Fotnoter about hard facts
Eric Cartman - The greatest hero in American history.
How to eat with your butt - I samma avsnitt tvingas Butters sitta på sitt rum med en papperspåse över huvudet då hans föräldrar tycker att han gör fula grimascher hela tiden. Att Butters förklarar att han inte grimascher utan verkligen ser ut så är inget som hjälper.
Lyn - Det hårdsatsande laget med bland annat Tomas Lagerlöf, Colo Hallit och Peter Markstedt.
George Costanza - Carl-Johan Bergman skrev i ett mail en gång om ett förslag att kampanja för att George ska bli hela världens president. Det tycker jag han kan skriva om i sin blogg. Alla bloggar mår bra av Seinfeld.
Kaká till Benfica - Allting bygger på att Björn en dag (eventuellt en tisdag) tänkte ut det 031-doftande skämtet "Äter man kranium till kaffet i Ben-fika?".
Spikklubba - Hommage à Niclas Alexandersson.
I'm much more comfortable criticizing people behind their backs
Sen så satte sig ju vi oss gärna på höga hästar, för att det, rent stilistiskt, är roligt att säga 'vi har rätt, du har fel'
- Andres Lokko
Se hela intervjun. Alla måste titta.
- Andres Lokko
Se hela intervjun. Alla måste titta.
Everybody was kung-fu fighting
Hej igen!
Vintervädrets terrorvälde i Uppsala håller i sig. I dag var jag tvungen att, likt Orup, reta vädergudarna för att cykla till skolan och köpa tre kompendier. Efter att jag och den trevliga tösen, som till ockerpriser säljer kursmaterial, under 35 sekunder köpslagit under kamratliga former önskade hon mig "trevlig helg!". "Detsamma!", sa jag, innan jag slogs av det orimliga i att det hela skedde på en onsdag.
Är det inte lite tidigt? Själv är jag knappt ens medveten om att det existerar något som heter helg innan, säg, fredag eftermiddag. Men jag gillar optimismen. Det är lite sött. Varför inte önska trevlig helg? Varför vänta till sista stund? Klart hon vill att jag ska ha en trevlig helg (så mycket som jag betalade för de där kompendierna så vore det fan annars) även om det är några dagar kvar. Jag ska säga "trevlig helg!" först nästa gång jag låter henne blåsa mig på pengar.
Och snart kommer Elly och Helly (men knappast någon som kallas Smelly) hit, vilket ju blir grymt, så nog ska det bli en trevlig helg alltid. Det berättade jag dock ingenting om. Någon gräns får det vara.
PUSS!
/Durch, führer, gegen, ohne, um
Fotnoter about hard facts
Terrorvälde - Hommage à Lenny och Mr Burns.
Orup - Han har bara regn hos sig. Som jag hatade den låten en gång i tiden.
Tre kompendier - Tre kompendier för 105 kronor! Vem tror den där tjejen att hon är? Ulf Dantanus?
Elly - Tycker inte heller om kyla och skoskav.
Helly - Hillerious Heléne driver en bra, vacker och väldigt rolig blogg. Check it out.
Smelly - Hommage à Smellson.
Vintervädrets terrorvälde i Uppsala håller i sig. I dag var jag tvungen att, likt Orup, reta vädergudarna för att cykla till skolan och köpa tre kompendier. Efter att jag och den trevliga tösen, som till ockerpriser säljer kursmaterial, under 35 sekunder köpslagit under kamratliga former önskade hon mig "trevlig helg!". "Detsamma!", sa jag, innan jag slogs av det orimliga i att det hela skedde på en onsdag.
Är det inte lite tidigt? Själv är jag knappt ens medveten om att det existerar något som heter helg innan, säg, fredag eftermiddag. Men jag gillar optimismen. Det är lite sött. Varför inte önska trevlig helg? Varför vänta till sista stund? Klart hon vill att jag ska ha en trevlig helg (så mycket som jag betalade för de där kompendierna så vore det fan annars) även om det är några dagar kvar. Jag ska säga "trevlig helg!" först nästa gång jag låter henne blåsa mig på pengar.
Och snart kommer Elly och Helly (men knappast någon som kallas Smelly) hit, vilket ju blir grymt, så nog ska det bli en trevlig helg alltid. Det berättade jag dock ingenting om. Någon gräns får det vara.
PUSS!
/Durch, führer, gegen, ohne, um
Fotnoter about hard facts
Terrorvälde - Hommage à Lenny och Mr Burns.
Orup - Han har bara regn hos sig. Som jag hatade den låten en gång i tiden.
Tre kompendier - Tre kompendier för 105 kronor! Vem tror den där tjejen att hon är? Ulf Dantanus?
Elly - Tycker inte heller om kyla och skoskav.
Helly - Hillerious Heléne driver en bra, vacker och väldigt rolig blogg. Check it out.
Smelly - Hommage à Smellson.
Det knirrar och det knarrar på den vägen fram, i ett vinterland
Hej igen!
Early one morning the sun was shining, I was laying in bed, är början på en av världens bästa låtar och faktiskt på min dag i dag. Jag tittade ut genom mitt fönster i förmiddags och såg snö, snö, snö som glittrade av solskenet. "Så vackert... En promenad kanske inte vore så dumt", tänkte jag. "Jag kan gå in till stan och göra mina ärenden, jag har ju gott om tid... Walking it is."
Ett par high-healed sneakers som efter två års exemplaritet oförhappandes bestämt sig för att ge mig skoskav och tiotusen minusgrader senare förstod jag mitt misstag.
Jag har nu, om inte tidigare, lärt mig följande:
1. Har man ett par nya mördarsnygga och massmördarsköna rödvita sneakers som det står "I *adidasmärke* London" på så ska man använda dem.
2. Man ska generellt sett undvika vantar med hål i.
3. Vinterhalvåret borde straffbeläggas.
4. Varför gå när man kan cykla?
5. Batterierna i en iPod behöver laddas ibland.
6. Vad är meningen med snö, när man i vår ålder så otroligt sällan blir indragen i ett snöbollskrig?
Nåväl, vintern är ju faktiskt rätt vacker så länge man beskådar den genom ett fönster, jag hittade i alla fall huvuddelen av de böcker min lärare tyckte att jag skulle hitta, jag köpte Salem Al Fakirs skiva och, i synnerhet, efter ha pulsat runt i snödrivor och drivis i två och en halv timme kan man med gott samvete äta skagenröremackor och titta på House.
PUSS!
/Dieter Schwelle
Fotnoter about hard facts
Early one morning... - Hommage à USA:s svar på Uppsnärjd i Det Blå.
Promenad - Jag kan med gott samvete i all fall konstatera att jag med ganska bred marginal spöar Homer Simpsons promenadförmåga, där en trettio meter lång promenad till Moe's Tavern anses som en bragd.
London - Land of the free, home of the brave.
Vinterhalvåret - "Sverige är viidrigt så här års, men inget slår den svenska sommaren." Det vet alla som sett Ben & Gunnar.
Salem Al Fakir - Eventuellt bror till Dar Es Salam.
House - Som ni väl alla vet är Dr House en haltande, pillermissbrukande dramaserieversion av Scrubs Dr Cox. Alla måste titta på avsnittet från Scrubs sjätte säsong som heter "My House" där Dr Cox konstaterar inför en grupp medicinstuderande att "det här är inte som någon tv-serie!" och att det definitivt inte är som i House, med mystiska fall som i slutet av veckan får ett komplicerat, men samtidigt enkelt svar. Dr Cox skadar sedan sin fot, haltar in på sjukhuset med en pillerburk i handen och förklarar varför en patients make har orange hud. Humorhistoria.
Early one morning the sun was shining, I was laying in bed, är början på en av världens bästa låtar och faktiskt på min dag i dag. Jag tittade ut genom mitt fönster i förmiddags och såg snö, snö, snö som glittrade av solskenet. "Så vackert... En promenad kanske inte vore så dumt", tänkte jag. "Jag kan gå in till stan och göra mina ärenden, jag har ju gott om tid... Walking it is."
Ett par high-healed sneakers som efter två års exemplaritet oförhappandes bestämt sig för att ge mig skoskav och tiotusen minusgrader senare förstod jag mitt misstag.
Jag har nu, om inte tidigare, lärt mig följande:
1. Har man ett par nya mördarsnygga och massmördarsköna rödvita sneakers som det står "I *adidasmärke* London" på så ska man använda dem.
2. Man ska generellt sett undvika vantar med hål i.
3. Vinterhalvåret borde straffbeläggas.
4. Varför gå när man kan cykla?
5. Batterierna i en iPod behöver laddas ibland.
6. Vad är meningen med snö, när man i vår ålder så otroligt sällan blir indragen i ett snöbollskrig?
Nåväl, vintern är ju faktiskt rätt vacker så länge man beskådar den genom ett fönster, jag hittade i alla fall huvuddelen av de böcker min lärare tyckte att jag skulle hitta, jag köpte Salem Al Fakirs skiva och, i synnerhet, efter ha pulsat runt i snödrivor och drivis i två och en halv timme kan man med gott samvete äta skagenröremackor och titta på House.
PUSS!
/Dieter Schwelle
Fotnoter about hard facts
Early one morning... - Hommage à USA:s svar på Uppsnärjd i Det Blå.
Promenad - Jag kan med gott samvete i all fall konstatera att jag med ganska bred marginal spöar Homer Simpsons promenadförmåga, där en trettio meter lång promenad till Moe's Tavern anses som en bragd.
London - Land of the free, home of the brave.
Vinterhalvåret - "Sverige är viidrigt så här års, men inget slår den svenska sommaren." Det vet alla som sett Ben & Gunnar.
Salem Al Fakir - Eventuellt bror till Dar Es Salam.
House - Som ni väl alla vet är Dr House en haltande, pillermissbrukande dramaserieversion av Scrubs Dr Cox. Alla måste titta på avsnittet från Scrubs sjätte säsong som heter "My House" där Dr Cox konstaterar inför en grupp medicinstuderande att "det här är inte som någon tv-serie!" och att det definitivt inte är som i House, med mystiska fall som i slutet av veckan får ett komplicerat, men samtidigt enkelt svar. Dr Cox skadar sedan sin fot, haltar in på sjukhuset med en pillerburk i handen och förklarar varför en patients make har orange hud. Humorhistoria.
Make sure every bathroom has a place, because they're gonna be doing a lot of shaving
Hej igen!
Det här är en på många sätt rolig artikel. Allra roligast är att det enligt bylinen krävdes tre journalister för att ta ett Ryan Air till Frankrike och sedan randa ihop 900 tecken om att Erik Edman inte har några kommentarer.
PUSS!
/Ingo Hertzsch
Fotnoter about hard facts
Journalister - Andra kända journalister är Linda Rosing och Sten Taxi Jonsson.
Ryan Air - Flygresornas svar på 99 p Store.
Frankrike - No one ever says Italy.
Erik Edman - Hommage à Habo, Smålands svar på Mockfjärd.
Det här är en på många sätt rolig artikel. Allra roligast är att det enligt bylinen krävdes tre journalister för att ta ett Ryan Air till Frankrike och sedan randa ihop 900 tecken om att Erik Edman inte har några kommentarer.
PUSS!
/Ingo Hertzsch
Fotnoter about hard facts
Journalister - Andra kända journalister är Linda Rosing och Sten Taxi Jonsson.
Ryan Air - Flygresornas svar på 99 p Store.
Frankrike - No one ever says Italy.
Erik Edman - Hommage à Habo, Smålands svar på Mockfjärd.
Big, heavy, stinking faux-pas
Handskriven lapp vid kassan på Musikörat:
Hört i butiken:
Bob Dylan är en tondöv mumie.
PORTAD.
Hört i butiken:
Bob Dylan är en tondöv mumie.
PORTAD.
Could I BE any more sorry?
Hej igen!
Well, I'll be damned. Jag skrev förut att om hur världens bästa radioprogram God Afton med Jay Goppingen lagts ner. Men. I kväll, one time special only, återkommer showen med ett sista program, lite som julspecialen av The Office. Programmets motsvarighet till Larry David (Jay Goppingen) har lämnat skeppet, så nu är det upp till Jerry Seinfeld (Birgit Prinz) att visa att denne är redo att styra skutan på egen hand.
Så. Tuna in http://www.falustudent.se/studentradion.html 18.00 i kväll. Det är sista chansen.
PUSS!
/Michael Scheiskle
Fotnoter about hard facts
God Afton med Jay Goppingen - Faluns svar på En röst i natten.
The Office - Jag laddade igår ner (på olagligast möjliga vis) Channel 4:s specialprogram där Ricky Gervais träffar Larry David. Episkt roligt såklart. Ricky fastslog bland annat att ordföljden "carwashing cunt" är "like poetry".
Larry David/Jerry Seinfeld - Jag inser det något haltande i att programmets svar på Larry David är den som programmet döpts efter, men det har jag egentligen inga problem med. Känner ni annorlunda får ni gärna starta en egen blogg och skriva om det där.
Birgit Prinz - Centerforward.
Well, I'll be damned. Jag skrev förut att om hur världens bästa radioprogram God Afton med Jay Goppingen lagts ner. Men. I kväll, one time special only, återkommer showen med ett sista program, lite som julspecialen av The Office. Programmets motsvarighet till Larry David (Jay Goppingen) har lämnat skeppet, så nu är det upp till Jerry Seinfeld (Birgit Prinz) att visa att denne är redo att styra skutan på egen hand.
Så. Tuna in http://www.falustudent.se/studentradion.html 18.00 i kväll. Det är sista chansen.
PUSS!
/Michael Scheiskle
Fotnoter about hard facts
God Afton med Jay Goppingen - Faluns svar på En röst i natten.
The Office - Jag laddade igår ner (på olagligast möjliga vis) Channel 4:s specialprogram där Ricky Gervais träffar Larry David. Episkt roligt såklart. Ricky fastslog bland annat att ordföljden "carwashing cunt" är "like poetry".
Larry David/Jerry Seinfeld - Jag inser det något haltande i att programmets svar på Larry David är den som programmet döpts efter, men det har jag egentligen inga problem med. Känner ni annorlunda får ni gärna starta en egen blogg och skriva om det där.
Birgit Prinz - Centerforward.
Ett samarbete över bloggdomängränserna
Scener från ett snabbköp
Hej igen!
Välkomna till motsägelse-VM!
Jag känner mig nästan aldrig mer solidarisk, osjälvisk, beundransvärd och mer som en som en god samarit än när jag pantar mina tomma Coca Cola-burkar och väljer att trycka på "Stöd Röda Korset"-knappen i stället för att ta pengarna själv. Det finns nästan ingen gräns på min karaktär när jag gör det. Jag inte bara återvinner burkarna och räddar därmed miljön, jag inte bara inte tjänar några pengar på det, jag ser också till att pengarna går till goda ändamål. Att det oftast rör sig om den lagom astronomiska summan sex kronor och femtio öre är väl inget vi behöver highlighta. God knows I'm good, God knows I'm good, surely God won't look the other way, som David Bowie en gång sjöng.
Å andra sidan är det få gånger jag känner mig så amerikanskt/kanadensiskt/brittiskt överviktig och dekadent som när jag väl inne i matbutiken kommer på mig själva med att rasa över att utbudet "är så jävla dåligt" på frukostflingor med chokladsmak. Men, vad fan, för att citera vad David Bowie också sjöng i den ovannämnda låten, God knows I'm good, God knows I'm good, surely God will look the other way.
PUSS!
/Jan Schlösser
Fotnoter about hard facts
Coca-Cola - Mer om min krångliga relation Coca Cola Company's svar på Pepsi Cola finns att läsa här.
Gud - You don't hear that much about God anymore, som George Costanza brukar säga.
David Bowie - Bjuder på matchens delikatess i Zoolander.
Välkomna till motsägelse-VM!
Jag känner mig nästan aldrig mer solidarisk, osjälvisk, beundransvärd och mer som en som en god samarit än när jag pantar mina tomma Coca Cola-burkar och väljer att trycka på "Stöd Röda Korset"-knappen i stället för att ta pengarna själv. Det finns nästan ingen gräns på min karaktär när jag gör det. Jag inte bara återvinner burkarna och räddar därmed miljön, jag inte bara inte tjänar några pengar på det, jag ser också till att pengarna går till goda ändamål. Att det oftast rör sig om den lagom astronomiska summan sex kronor och femtio öre är väl inget vi behöver highlighta. God knows I'm good, God knows I'm good, surely God won't look the other way, som David Bowie en gång sjöng.
Å andra sidan är det få gånger jag känner mig så amerikanskt/kanadensiskt/brittiskt överviktig och dekadent som när jag väl inne i matbutiken kommer på mig själva med att rasa över att utbudet "är så jävla dåligt" på frukostflingor med chokladsmak. Men, vad fan, för att citera vad David Bowie också sjöng i den ovannämnda låten, God knows I'm good, God knows I'm good, surely God will look the other way.
PUSS!
/Jan Schlösser
Fotnoter about hard facts
Coca-Cola - Mer om min krångliga relation Coca Cola Company's svar på Pepsi Cola finns att läsa här.
Gud - You don't hear that much about God anymore, som George Costanza brukar säga.
David Bowie - Bjuder på matchens delikatess i Zoolander.
