Bli aldrig som oss, bli värre

Vi klappar takten
Vi klappar takten
Vi klappar takten
Vi... tappar takten


Gud, så trevligt att Sveriges bästa rockband bob hund är hos oss igen.

Han är en jävla sexpräst

Hej igen!

Att sätta rubriker till tidningsartiklar kan ibland vara något av ett helvete. Den ska vara kort och innehållsrik samtidigt. Det må väl kunna vara hänt, men helst ska man heller inte använda samma ord som i ingressen eller i början av brödtexten. Då ringer alla världens journalistlärare och vrålar "STAMNING!" tills tandköttet trillar ut. Detta är problematiskt eftersom det är med just de nyckelorden som man kan konstruera just en sådan slagfärdig rubrik som man eftersträvar.

Ja, och förutom det återstår ju dessutom den lilla obetydliga detaljen att den helst ska ha en viss snärt och locka till läsning.

Om man då dessutom jobbar på en tidning där man skriver separata versioner för webben med andra rubriker (och dessutom ingresser)... ja, då vill man då och då gripa efter macheten.


Men.


När man, som jag gjorde i dag, skriver artiklar om en person på Arbetsförmedlingen som har hamnat i trubbel efter att ha skickat mail med sexklipp i till sina arbetskamrater, då är det inga som helst problem att komma på en hel uppsjö med bra rubriker.


Vad det eventuellt säger om mig tycker jag att vi kan lämna därhän.


PUSS!

/Old Big Bear


The Magnificent Twenty

Hej igen!

Om det är något som jag verkligen kan sörja med den tekniska utvecklingen vad det gäller musiklyssning är det att albumens betydelse mer och mer försvinner. Man lyssnar på enskilda låtar med artister i stället för att köpa hela skivor. Det blir som att lyssna på NRJ ungefär.

Jag älskar albumkonceptet. Ett arbete där helheten blir större än delarna.

Därför hakar jag nu på en Facebook-note med titeln "20 album som varit viktiga för mig". En nödvändig hyllning till ett utdöende fenomen.

Det här handlar inte om de 20 bästa albumen. Det är inte nödvändigtvis skivor som jag fortfarande lyssnar på. Det är i stället de som varit viktiga för mig under tider av mitt liv eller som har lett mig in på andra artister och skivor.

Så. I en helt och fullt icke-inbördes ordning (och som vanligt i dessa sammanhang, bara ett per artist):


Is This It?  -  The Strokes

Blood on the Tracks  -  Bob Dylan

London Calling  -  The Clash

Känn ingen sorg för mig Göteborg  -  Håkan Hellström

Loaded  -  Velvet Underground

Revolver  -  The Beatles

Glasvegas  -  Glasvegas

Panic Prevention  -  Jamie T

Since I Left You  -  The Avalanches

...och stora havet  -  Jakob Hellman 

Late Registration  -  Kanye West

Greetings from Asbury Park, NJ  -  Bruce Springsteen

Baby, Dry Your Eye  -  Marit Bergman

Five Leaves Left  -  Nick Drake

Hunky Dory  -  David Bowie

If You're Feeling Sinister  -  Belle & Sebastian

Elephant  -  The White Stripes

Stenåldern kan börja  -  bob hund

When I Said I Wanted to be Your Dog  -  Jens Lekman

(What's the Story) Morning Glory?  -  Oasis



Jag uppmanar samtliga som läser detta att göra sin egen lista. Och ni som finns i min länklista här till höger, ni kan räkna med radering om ni inte plockar upp denna stafettpinne.


PUSS!

/Den store poeten som hon var förälskad i



De har antagit uppgiften:

Funny Fanny
F med h
Fågeln Mange
Lovely Linnea
Zlatanna
Eagle
Erik Lärke-Erik


He and dad fought constantly, I mean physically, with their fists

Detta är, hands down, det roligaste jag någonsin läst:



Eftersom vi tycker att det är så himla kul att spela och sjunga för er så tänkte vi ta den här låten en gång till

Törs man be om en repris, tack?






Update torsdag morgon: Nej, tydligen inte.


The Basement Tapes

Jag läser om en rättegång som började i Österrike den här veckan. En man ska tydligen ha låst in sin dotter i källaren i nästan 25 år. Jag tycker att det låter helt sjukt!

Hi, I'm Ken Adams

Hej igen!

Kanske minns ni att jag finns som bok.

Ett av väldigt många skäl till att det är roligt är att boken hamnar bredvid Chuck Klosterman i bokhyllan. Så tänker jag att låta det förbli. Så om det kommer någon snärtig författare som heter, säg, Klocka i efternamn är jag inte intresserad. Jag bryr inte hur bra än boken kan tänkas vara.

Tråkigt nog hamnar Stephen Kings debutroman på andra sidan om mig.

Så.

Har ni några tips på några författare som heter exempelvis Kleberson i efternamn som är alldeles särdeles bra?


PUSS!

/Andy Spatchem

Djävulen

Nej, vad ni än har hört, det spelades inte hockey i helgen. Och om det gjorde det, så gjordes det inte i kvalserien. Och om det ändå gjordes det så vill jag inte höra om det.

Tillfällen av grav idioti

Tug: Ehhm... hjälp en anglicist... "freedom of speech", hur säger man det på svenska?

Nyhetschefen: Yttrandefrihet........

Tug: Jaa... just det.


Babe, why are you not home yet?




Kom hem nu, Pajen. Vi har en kvalserie att vinna.

Jag trivs bäst i öppna kontorslandskap

Jag brukar ju märka Örnens lägenheter lite och . Det bleknar mot de möjligheter jag har bjudits på nu.

Jag jobbar kvällspass – och just nu är jag den ende i hela jävla byggnaden. Nog måste jag väl utnyttja. Speciellt annonssäljarna, de klåparna, borde väl utsättas för någon form av attentat?

Det vore väl ändå inte mer än rätt?

Vad ska jag göra? Ring 0730-48 73 63 och tipsa. Fråga efter Sinuhe Wallinheimo.

Sugen på omelett?

På min balkong finns det ett fågelbo med två små ägg. Borde det inte ligga någon form av mamma där och ruva dem?

Jag har själv ett jobb att gå till så jag kan inte själva lägga mig på dem, men förväntas jag göra något med äggen? Lägga en handduk över dem? Flytta på dem till ett bättre ställe än min balkonggarderob? Pochera dem?

Get off the stage!




Nej, men det får vi.

Aj aj aj, professorn har smörjt in stocken med fett

Som det gamla bibelordet lyder: Varje dag som nyhetschefen kommer in på ditt kontor för att prata om Buster är en bra dag.

Frågestund

Tack för alla era frågor. Här kommer mina svar:


Diamanter eller pärlor?
Pärlan
från Räddningspatrullen.

Senaste filmen du såg på bio?
Jag var på ett Johannes Brost-maraton. Hans tio första filmer i sträck.

Favoritprogram på tv?
Den rätte för Rosing

Vad åt du till frukost?
Säl.

Vad är ditt/dina andranamn?
Pluto.

Din favoritmat?
Sötningsmedel.

Vilken bil kör du?
Min tugmobile.

Vilken är din favoritmacka?
Elvis jordnötssmörsmackor verkar smaskiga. 

Vilka mänskliga drag kan du?
Skenhelighet, det är jag bra på.

Vilka är dina favoritkläder?
Korsett. 

Om du fick åka vart du ville vart skulle du åka då?
Vilda Västern
.

Var vill du dra dig tillbaka?
Tjetjenien.

Favorittid på dagen?
Innan jag inser att Leksand fortfarande inte spelar i elitserien.

Var är du född? 
Betlehem.

Vilken är din favoritsport att se på? 
Kommunfullmäktigemöte.

Coca Cola eller Pepsi?
Chokladzingo.

Fotboll eller ishockey?
Kalleboll.

Är du en morgonmänniska eller nattuggla?
Nej.

Pedikyr eller manikyr?
Tortyr.

Några spännande nyheter att berätta för oss?
Peter Forsberg har en sargad kropp och går igenom ett skadehelvete.

Vad ville du bli när du var liten?
Ett skadehelvete.

Bästa barndomsminnet?
Dagen när jag lärde mig flyga.

Varit i Afrika?
Ja, jag har naturligtvis varit i världens största land.

Favoritblomma?
Kåda.

I vilken affär skulle du välja att utöka ditt kreditkort?
Ungdomsmottagningen.

Vad sysslar du med just nu?
Söndrar och/eller härskar.

Favoritfärg?
Janne Josefsson
-brun.

Hur många tatueringar?
Jag har en bild på Stig Malm över hela torso.

Anton Strålman och jag

Hej igen!

Att vara praktikant på en tidning är ungefär som att vara en rookie i NHL. Det är en ständig strävan efter att hanka sig fast. Och när som helst åker man dit.

Man kan ha kämpat sig till en plats som en väletablerad tredjecenter (läs: man äter lunch med nyhetschefen), då och då få speltid i power play (skriva reportage), göra mål (ha sin nyhet över hela löpsedeln) och kanske till och med få chansen att ta hand om en straff (skriva krönika) som man sätter med en foppartad dragning (nyhetschefen berömmer den). Ändå kan man inte slappna av för en sekund.

Plötsligt är man ända nere i fjärdekedjan med ett fåtal minuter av 0-0-spel per match (sitta med överstrykningspenna och läsa statistik över beviljad hemtjänst) och så dödstöten, vidare ner i farmarligan (man tvingas byta kontor medan ens dator byts ut).

Men då får man inte hänga läpp. Det är bara att stoppa ner fötterna i skridskorna och köra, crosschecka Kasper Kenig i huvudet med ett glatt humör (skriva om Söderhamns hiphop-posse) och visa revanschlusta så är man snart tillbaka i högstadivisionen och får till och med speltid när man har tagit ut målvakten (man får prata med dödshotade personer som fått beslut om avvisning).

Robert Nilsson har gjort den resan. Niklas Andersson också. Och nu jag. Se och lär, Calle Söderberg.


PUSS!

/Josh Tee

RSS 2.0