Del 26: Brynäs-Leksand

Brynäs-Leksand 6-4 (3-1, 1-2, 2-1)
 
Leksands mål: 1-1 Fabian Brunnström (Toni Kähkönen, Tomi Sallinen), 3-2 Kevin Kapstad (Johan Ryno, Robin Gartner), 4-3 Jens Bergenström (Kevin Kapstad, Tomi Sallinen) 5-4 Martin Grönberg (Mattias Ritola, Linus Hultström).
 
***
 
Jag flaggade i går för att det här förmodligen inte skulle gå något vidare. Jag fick rätt men det var också en rejäl dos vansinne i den här matchen som var svårare att förutse.
 
***
 
Brynäs, seriens kanske formstarkaste lag, inledde helt fruktansvärt dåligt.
 
Under de första fem minuterna bjöd de Leksand på öppet läge efter öppet läge efter öppet läge. Det stod 0-7 i skott och Leksand hade åtminstone fem högkaratiga målchanser.
 
Då passade Joakim Lundström på att ställa till det för sig och bjuda på 1-0.
 
Sedan var tonen för perioden satt. Leksand ville bestämt visa att det minsann inte bara var Brynäs som kunde bjuda sin motståndare på möjligheter.
 
Den enda gången det fanns någon form av fokus i försvarsspelet var under de två minuter man spelade boxplay. I övrigt verkade Gunnar Papphammar, Jacques Tati och Cosmo Kramer, i ett unikt samarbete, ha koreograferat Leksands defensiv.
 
Det trillade en spelare där, kom en spelare glidande där och en spelare slog en blindpass där. "En är i Frisco och letar efter lyckan, en annan är full och letar efter kryckan, en tredje är polis och samlar på falkägg, en fjärde kör in i bergvägg efter bergvägg, en femte är främmande och minns ingenting", som Ulf Lundell en gång skaldade.
 
Berodde det på trötthet? Nya backpar? Tillfällig sinnesförvirring? Jag vet inte, men inte ens Erik Hamrén skulle har varit nöjd med det här.
 
När det var periodpaus och skärvorna hade sopats ihop kunde vi konstatera att det stod 3-1.
 
***
 
Det såg inte speciellt mycket bättre ut när andra perioden började. Den här gången var det Brynäs som ägde inledningen. Totalt.
 
Men med första periodens logik intakt var det då Leksand som först fick utdelning. Efter nästan precis halva matchen fick Kevin Kapstad, som har haft en i stora delar horribel höstsäsong, lite tyngd lyft från sina axlar när han nu åtminstone fick göra sitt första mål, vilket betydde 3-2, ett mål som till synes kom ur ingenting.
 
Den entusiasmen dämpades emellertid illa kvickt när Brynäs två minuter senare gjorde 4-2 efter en ytterst tveksam utvisning på Jens Bergenström. Även om utvisningen förmodligen var felaktig hade jag svårt att bli upprörd. Känslan var att Leksand annars skulle ha hittat något annat sätt att släppa in 4-2 på.
 
Men Leksand var tydligen mer optimistiska än jag och med en dryg minut kvar av perioden reducerade just Bergenström, som hade sett ett baklängesmål liggandes på isen och ett från utvisningsbåset, till 4-3 genom att ur minusvinkel valla in pucken via målvakten.
 
***
 
Andra periodens avslutande bonzanza följde med in i tredje perioden. Brynäs gjorde 5-3 i ett nytt powerplay men hann knappt rätta till visiret förrän Martin Grönberg smällde in 5-4. Och Leksand, som under större delen av matchen tycktes jobba aktivt för att förlora den, hängde i ända in i det sista.
 
***
 
Och kanske kom det vad som skulle vara en korrekt kvittering också.
 
En av de hypotetiska situationer som får mig att kallsvettas allra mest är att någon skulle be mig att exakt förklara reglerna när det gäller offside i målgården.
 
Finns det någon idrottsregel som innehåller så satans många parametrar för att avgöra vad som är tillåtet eller inte? Antingen måste den sektionen, med alla restriktioner, vara fjorton sidor lång i regelboken eller så är det bara en blank sida där, vilket gör att det är tycke och smak som avgör.
 
Den som till fullo kan redogöra för vad som klassas som offside i målgården och inte är förmodligen också den enda person som till fullo kan ta in och förstå universums oändlighet.
 
Vart vill jag komma med allt det här? Jo, med allt detta sagt, jag förstår verkligen inte varför det som skulle ha varit 5-5 inte godkändes.
 
Men domaren stod bra till och verkade stensäker och borde, förhoppningsvis, kunna regelboken lite bättre än jag. Att det sedan knappt fattades ett enda annat korrekt domslut under hela matchen, det får vi helt enkelt ignorera.
 
***
 
Johan Ryno spelade inte i tredje perioden och fick sin målsvit bruten men utökade i alla fall sin poängsvit. Åtta matcher.
 
Och Mattias Ritola? Jodå, han bjöd på sin traditionsenliga assist. Sjunde raka matchen.
 
***
 
Den här förlusten blev inte roligare av att varenda bottenkollega passade på att vinna. Ja, utom Luleå då, men det tycks ju inskrivet i grundlagen numera att de ska förlora. Vi som var med i september vet hur det känns.
 
 
Oskar Klingborn
 
***

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0