tug

 

Leksands mål: 0-1 Tomi Sallinen (Johan Ryno, Linus Hultström), 1-2 Mattias Ritola (Johan Ryno, Toni Kähkönen).

 

***

 

I en föränderlig värld vet vi egentligen bara en sak säkert: Örebro går det att lita på. Speciellt vid svackor.

 

Förra säsongen vann Leksand fyra av fem möten mellan lagen. Ju mer utspelade man var, desto bättre, var den generella regeln som gällde då.

 

I höst tog Leksand sina två första segrar mot just Örebro och vann även den tredje matchen mellan lagen.

 

Inför kvällen hade lagen mötts åtta gånger på SHL-nivå. Leksand hade vunnit sju av matcherna.

 

I kväll?

 

43-12 i skott till Örebro. 1-2 i mål till Leksand.

 

Många lag sparkar tränaren när det går dåligt. Leksand har en annan taktik, man ser till att möta Örebro.

 

***

 

Det blev en lite annorlunda förstaperiod.

 

Trots att Örebro var hemmalag och hade en fin form och tabellplacering i ryggen såg man ut att vilja spela bortahockey. Leksand skapade inte speciellt mycket målchanser, men fick ändå chans att etablera spel och tryck i anfallszon.

 

Lagom till att Örebro började äta sig in och ta över såg Tomas Skogs, som den ex-moring han är, till att tappa huvudet i en duell med Carl Ericson, bjuda Leksand på ett numerärt överläge och därmed ett 0-1-mål av Tomi Sallinen. På tiden med ett powerplaymål igen.

 

***

 

Vissa sätt att släppa in en kvittering på är jobbigare än andra.

 

Efter en boxplaypräglad andraperiod som Leksand spenderat i egen zon började man till slut gå på knäna av trötthet. Då, när det var fyra minuter kvar av perioden och den hägrande pausvilan kändes nära, drog man på sig en fullkomligt onödig utvisning för sex utespelare. Det var inte, som det brukar vara vid sådana utvisningar, en tilltrasslad situation precis intill båset, utan Leksand spelade helt enkelt med en spelare för mycket. Så förbannat slarvigt.

 

En minut senare stod det 1-1.

 

***

 

I det läget kändes det som att Leksand var i samma brygga som när Linköping kvitterade häromsistens. I tredje perioden höjde man sig dock ett snäpp.

 

Jag ska inte ljuga. Det var en kraftig arom av kattdjur runt Oscar Alsenfelt flera gånger även i slutperioden och Örebro hade ett markant övertag i skottstatistiken. Men Leksand spelade bra och disciplinerat efter förutsättningarna. Man litade på varandra i spelet i egen zon och stack framåt med jämna mellanrum och Sallinen hann med ett kanonläge.

 

Därför kändes ändå det som hände med fem minuter kvar inte helt ologiskt. Men bra jäkla underbart var det ändå. Mattias Ritola stötte in Johan Rynos perfekta förarbete. 1-2.

 

***

 

Om Örebro borde ha fått straff för Jonas Frögrens handbollsspelande i slutminuterna? Det är mycket möjligt. Och det gör hela segern ännu lite mer sweet.

 

***

 

Seger för Brynäs gör läget oförändrat. Nästa akt i denna partvist presenteras på lördag.

 

 

 

***