Del 57: Malmö-Leksand

Malmö-Leksand 2-3 (1-0, 1-1, 0-1, 0-1)
 
Leksands mål: 2-1 Linus Hultström (Johan Ryno, Mattias Ritola) 2-2 Linus Hultström (Mattias Ritola, Johan Ryno), 2-3 Tomi Sallinen (Jonas Frögren).
 
***
 
Hoo-ya!
 
***
 
Då och då finns det alltså hopp även när det ser som mörkast ut.
 
När Malmö hade 2-0 i slutet av andra perioden hade jag gett upp inte bara matchen och säsongen utan också stora delar av föreningens framtid.
 
Men ibland krävs det inte så mycket för att saker och ting ska kunna ställas till rätta:
 
Ett Leksand som blev bättre för varje period.
 
Linus Hultströms dubbla släggor.
 
Ett stabilt boxplay.
 
Ett fint självmål av en gammal vän.
 
Rör om och låt väl smaka.
 
***
 
Redan under hans fina försäsong fick jag upp hoppet om att Fabian Brunnström skulle stå för avgörande insatser för Leksad under säsongens upplösning.
 
***
 
Hur många sekunder var Daniel Josefsson INTE inne på isen?
 
***
 
Eric Himelfarb är en duktig hockeyspelare, men har också ett par väldigt tydliga svagheter.
 
Att Leksand, av alla lag, verkar fullkomligt inkapabla att utnyttja dessa får mig att vilja ta upp en kudde och skrika rakt in i den.
 
För i stället får han, utan hot om fysisk kontakt, i maklig takt åka runt och se sina dribblingar hämtade från juniorserierna gå hem och göra mål tre perioder i följd.
 
Saker och ting får inte gå så lättvindigt i så här viktiga matcher.
 
***
 
Vägen kvar är fortfarande milsvid, men nu är vi åtminstone uppe på spåret igen.
 
 
Oskar Klingborn
 
***

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0