Del 30: Leksand-Frölunda

Leksand-Frölunda 2-1 (1-0, 0-1, 0-0, 1-0)
 
Leksands mål: 1-0 Brian Connelly (Jon Knuts), 2-1 Tomi Sallinen (Toni Kähkönen, Linus Hultström).
 
***
 
Ibland är trendbrott förbannat fina grejer.
 
Det här var Leksands tredje match mot Frölunda för säsongen.
 
För tredje gången var läget lika inför tredje perioden.
 
För tredje gången var ställningen 1-1 långt in i densamma.
 
De två tidigare matcherna fick Leksand till slut lämna utan poäng.
 
I kväll såg firma Oscar Alsenfelt/Tomi Sallinen till att det blev inte bara en, utan två poäng.
 
Tack för det.
 
***
 
Första perioden var en ren upprepning av hur det brukade se ut mellan de här lagen förra säsongen.
 
4-13 i skott till Frölundas fördel, ett Frölunda med offensivt tryck och ramträffar och en Roger Rönnberg som tycks vara alldeles förbluffad när det ens antyds att hans önskan inte nödvändigtvis är domarnas lag. Och ett Leksand som gör ett psykologiskt mål.
 
***
 
Brian Connelly har inte nått dit som åtminstone jag hoppades när han skrev på. Jag har visserligen under hela hösten tyckt att han har gjort många bra saker på isen och att han skjuder av potential. Men han har inte lyckats spela till sig en så inflytelserik roll som jag tror att det var tänkt. Följdaktligen har hans utrymme i powerplay blivit ytterst litet och han ståtar med en blygsam poängproduktion.
 
Men när han väl smäller till, ja, då är det av Super-Mac-snitt.
 
Första målet kom via en projektil från blålinjen i 3-2-segern mot Brynäs i slutet av oktober.
 
I dag kom det andra målet, indundrat från samma distans, påhejat av en föredömligt skymmande Fredrik Händemark. Det gav 1-0 efter blott två och en halv minut.
 
***
 
Skottstatistiken var av ungefär samma kaliber i den andra perioden, 6-16 den här gången.
 
Ändå krävdes det mer än halva matchen och en dubbelutvisning för Leksand för att Frölunda till slut skulle få hål på Alsenfelt.
 
***
 
Det var en annan back med en höst som gått under förväntan som utmärkte sig mest i andra perioden.
 
Jonas Frögren har inte alls blivit den klippa i försvaret som hans förflutna gav hopp om. Men i det mentala spelet gör han nog fortfarande stor nytta.
 
I dag gav han uttryck för hela lagets och publikens känslor med sin reaktion när Joel Lundqvist, strax efter kvitteringen, efter avblåsning tog alla chanser han fick att göra den storspelande Alsenfelt illa. Frögrens vrede var av den gammaltestamentliga typen. Lundqvists visir blev alldeles immigt av ilskan som ångade ut ur Frögrens öron.
 
Jag tror att Frögrens no more bullshit-blick kväser minst lika många potentiella illbattingsdåd som någonsin Donald Brashears uppumpade överarmar.
 
***
 
Det sena tappet mot Luleå senast satte djupa avtryck i såväl mitt psyke som i tabelläget. Det, i kombination med att ett speluppehåll nu står för dörren, känns dagens tvåpoängare inte bara skön utan direkt nödvändig.
 
 
Oskar Klingborn
 
***

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0