Del 48: Modo-Leksand

Modo-Leksand 4-1 (0-1, 0-0, 4-0)
 
Leksands mål: 0-1 Johan Ryno.
 
***
 
Alltså.
 
***
 
I kväll gick Leksand in till tredje perioden mot seriens jumbo med 0-1-ledning, fem mot tre-överläge och en tabellposition ovanför strecket eftersom Brynäs låg under med 0-4 mot Linköping.
 
Vad gör Leksand då?
 
Jo, låter Modo vinna tredje perioden med 4-0.
 
***
 
Vad finns det att säga om sådant? Hur ska det gå att hoppas på någonting efter det? Och hur ofta ska det se ut så här?
 
***
 
Första perioden blev en jobbig historia med ett lyckligt slut. Det var Modo som länge fick styra, hade anfallsspelet, avsluten och ett utdraget numerärt överläge där det ett par gånger osade av någon form av husdjur. Sedan knackade dock Leksand på dörren och bad om att få vara med, fick ett powerplay med två och en halv minut kvar sedan Janos Hari hakat upp Joonas Rönnberg och Johan Ryno passade då på att forcera in 0-1.
 
Att det äntligen blev mål i den spelformen var en lättnad och att målet såg ut som något Göran Hermansson brukade göra på sin tid gjorde det än mer trevligt.
 
***
 
Andra perioden höll på att få så gott som samma manus.
 
Modo hade återigen mycket av spelet och en hel del målchanser. Oscar Alsenfelt var lämpligt nog dock på ett lysande humör och fick dessutom hjälp av Daniel Josefsson som störde Per-Åge Skröder tillräckligt för att norrmannen skulle missa ett vidöppet mål.
 
Och det kunde även i den här perioden ha kommit ett sent mål från Leksand, först när Toni Kähkönen inte fick träff framför en tom kasse, sedan när man fick avsluta i powerplay, varav de sista 42 sekunderna i spel fem mot tre.
 
***
 
Sedan kom då den tredje perioden och jag orkar inte skriva någonting om den. Det räcker med att läsa periodsiffran.
 
Låt oss bara konstatera att Kähkönen har massor av enorma förtjänster men att han är i desperat behov att göra mål igen. Ingen kan hålla räkningen på alla vidöppna målchanser han har missat den senaste tiden. Antingen måste han få utdelning nu eller så måste någon annan få spela med Ryno och Mattias Ritola.
 
 
Oskar Klingborn
 
***

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0