tug

Leksand-Björklöven 4-0 (1-0, 1-0, 2-0)

Leksands mål: 1-0 Henrik Andersén (Martin Janolhs, Niklas Andersson), 2-0 Pelle Prestberg (Patrik Carlsson), 3-0 Pelle Prestberg (Stefan Lassen, Tomas Kollar), 4-0 Thomas Rhodin (Marcus Weinstock, Eric Johansson).


***


En kväll när Peter Forsberg gör tre assist i sin elitseriecomeback är det inte så många som riktar sina blickar mot Leksand, men mig kan ni lita på. En märklig match där man lyckades punktera matchen efter två perioder trots enbart tolv avfyrade skott.

***

Några tankar:

1) Efter nio raka mållösa matcher hängde äntligen Pelle Prestberg två stycken och dödade spänningen.
2) Det var kul att Leif Strömberg gav juniorkedjan rejält förtroende. Men stundtals kändes det nästan som att han hade glömt bort att det ens fanns några andra alternativ. Vad hade kedjan för speltid i de två första perioderna? 35 minuter?
3) Leksand fick klara sig utan power play i två perioder. När Björklöven sedan började dra på sig utvisningar i tredje insåg man att man kanske inte hade missat så mycket. Det dröjde till det tredje numerära överläget innan Leksand ens fick ett skott på mål.
4) Thomas Rhodin lyckades dock göra ett välkommet mål vid det fjärde försöket. Efter en rökare i matchen mot Mora tror jag dessutom att det var hans andra skott den här säsongen som kunde beskrivas som hårt.
5) Joacim Eriksson gav mig åtminstone delvis rätt i min analys efter förra matchen. Han TOG faktiskt igen sin svaga Malmö-match. Han höll nollan. Nu återstår bara att hoppas att jag också får rätt i att han fortsätter att göra det i kvalet. Och att han håller nollan då också.
6) ...men hans nolla var nära att spricka när han blev ställd av den kanske konstigaste studs som jag har sett. Förra hemmamatchen studsade pucken in bakom Timo Leinonen. Är det något med isen i Leksand? Dags att ringa Spol-Jansson?
7) Niklas Anderssons backspel kändes stundtals provocerande arrogant och svagt.


***


Men viktigare än allt i den här matchen var naturligtvis Henrik Anderséns 1-0-mål. Han lyckades med samma dragning som han bjöd på mot AIK och den här gången blev det mål. Och detta efter att man som åskådare redan hade börjat grymta "men varför skjuter han inte direkt?". Och han följde upp det med att Cosmo Kramer-trilla över sargen efter ha hoppat bort plexit.

En junior som gör konstmål och hoppar sönder inredningen. Det är så man tar plats i fansens hjärta.

Men när det kommer till minnesvärda juniorinsatser ligger nog Andersén ändå i lä.

Det var den på de flesta sätt horribelt hemska säsongen 2000/01. Hemmamatch mot Frölunda. 0-0 efter första perioden. Sedan två snabba göteborgsmål.

Då bestämde sig den 19-årige Daniel Widing för att kliva in i handlingen. Hur det gick?





Jovars. Två mål i samma byte. En assist i nästa. Och så matchavgörande målet med fem minuter kvar.


Efter det kan åtminstone jag förlåta en hel del. Som en jävla massa mål i Brynäs tröja, till exempel.