tug

Leksand-Sundsvall 6-3 (1-1, 3-2, 2-0)

Leksands mål: 1-0 Tony Virta (Peter Nordström, Jussi Pesonen), 2-1 Peter Nordström (Jussi Pesonen, Oliver Ekman-Larsson), 3-2 Tony Virta (Peter Nordström, Jussi Pesonen), 4-2 Jussi Pesonen (Peter Nordström, Oliver Ekman-Larsson), 5-3 David Åslin, 6-3 Daniel Hermansson (Pelle Prestberg, Marcus Weinstock).


***


Onödigt spännande, brukar det väl heta? Sundsvall lyckades ha 1-1 efter första perioden utan att ha skapat en enda målchans. Och i andra perioden hade debutanten Tom Lawson det tungt. Först släppte han en billig retur och följde upp den passivt vid 2-2 och sedan tappade han stolpen vid 4-3.

Det var ungefär samma historia förra gången man mötte Sundsvall hemma. Då slarvade man bort både 1-0- och 2-1-ledning efter billiga misstag. Tack och lov lyckades man dra ifrån i tredje perioden.

***

Positivt:

1) De nya spelarna fick onekligen chansen att spela in sig i laget. Det kändes som att kedjan med Jussi Pesonen, Tony Virta och Peter Nordström spelade konstant i de två första perioderna. Och det betalade sig.
2) ...för Pesonen gjorde 1+3.
3) ...och Virta fick äntligen spräcka sin poängnolla med två mål. Det första var dessutom ett kämpamål av Göran Hermansson-snitt.
4) ...och Peter Nordström fick med Troja-Ljungby-matchen inräknad poäng på Leksands samtliga mål i fem raka perioder. Sex mål, närmare bestämt. Det vore guld värt om den här kedjan kan fortsätta producera mycket. De skulle bli ett utmärkt komplement till Pelle Prestberg-Patrik Carlsson-Tomas Kollar som vi redan vet vad de kan göra tillsammans.
5) Också Antti Hulkkonen fick mycket förtroende och såg bra ut och utstrålade auktoritet. Trots hans eleganta knävolleysjälvmål till 1-1.
6) Daniel Hermansson var förmodligen den ende som kunde kallas het mot Troja. Han fortsatte på det inslagna spåret och förtjänade därför sitt 6-3-mål.
7) Kul också för David Åslin att äntligen få göra mål igen.

***

Det är trist att Eric Johansson har hamnat lite i skymundan i år och dessutom har tappat en hel del av sitt poängplockande. Han har kommit i kläm lite på samma sätt som Morten Green och Jens Bergenström gjorde förra året, men de snittade ändå över en poäng per match. Johansson gör dock mycket och viktigt jobb i det tysta, speciellt nu när det är tunt med naturliga centrar. Även om han slog en blindpass vid 2-2 i den här matchen.


***


Leksand har brutit kontraktet med Timo Leinonen. Man är nu uppe i en komplett femma med spelare som har offrats den här säsongen under mer eller mindre kontroversiella former.


Timo Leinonen

Per-Anton Lundström – Niklas Andersson

Johan Eneqvist – Mathias Johansson – Robert Petrovicky


Gällande kontrakt som har brutits med Leinonen, Lundström och Eneqvist. Ett enligt Petrovicky gällande kontrakt som har brutits med honom. Ett kontrakt som har dragits tillbaka från Johansson. Och ett brutet avtal som ingen verkar ha vetat hur det såg ut med Andersson.

I inget av de här fallen har det traditionella pratet om ”gemensamma överenskommelser” eller ”inga hard feelings” tagit överhanden. I stället har samtliga spelare utom Eneqvist varit öppna med sitt missnöje över hur de har behandlats av föreningen.

Som så ofta kan man se allt detta såväl från en positiv som en negativ synvinkel.

Man kan se det som att LIF har insett att man inte kommer dit man vill utan att våga ta de tuffa besluten. Att man inte låter sig hindras av gamla misstag. Att spelare måste prestera för att tjäna så bra som de gör i Leksand. Då det här bland annat handlar om fem spelare som har spelat i Elitserien, två i NHL och tre i landslaget är det också tydligt att Leksand inte låter sig förblindas av gamla meriter. Dessutom fanns det, bortsett från fallet Eneqvist, tydliga sportsliga anledningar till besluten.

Samtidigt ger det också bilden av en förening som kastar sig in i saker som den inte har koll på. Som inte riktigt vet vad den vill. Både Leinonen och Eneqvist hade kontrakt även över nästa säsong. Det här ger också bilden av att Leksand är en ganska hänsynslös förening och jag undrar hur det påverkar potentiella nyförvärv. Oavsett om dessa aktioner har varit fullständigt befogade eller inte, eller om man har haft juridiken på sin sida i fallen Johansson och Petrovicky, har jag svårt att tro att dessa typer av beslut lockar spelare att skriva på. Eller agenter att förhandla med föreningen.

Vi får verkligen hoppas att den här tuffa satsningen betalar sig och ger en plats i Elitserien. Annars kan det bli dyrt, både ekonomiskt och ryktesmässigt.

Och jag hoppas att även om säsongen går vägen så kommer vi inte att glömma dessa sex spelares insatser för laget. Ja, förutom möjligen Per-Anton Lundströms då.