Del 37: Färjestad-Leksand

Färjestad-Leksand 5-0 (3-0, 0-0, 2-0)
 
Leksands mål: -
 
***
 
I höstas inledde Leksand säsongen mot dagens motståndare Färjestad. Då gjorde man en hyfsad match och ledde länge, men tappade alla poäng efter en sen vändning.
 
Efter det kammade Leksand noll i sex matcher till.
 
2015 inledde man mot Frölunda. Då gjorde man en hyfsad match och ledde länge, men tappade alla poäng efter en sen vändning.
 
Efter det har Leksand nu kammat noll i tre matcher till.
 
Vad går det att göra för att få stopp på det tidigare den här gången?
 
***
 
Den här bloggens syfte har aldrig varit, och kommer aldrig att vara, att singla ut och lyfta fram syndabockar. Jag tycker inte heller om att haka på redan rullande drev. Med det sagt får Färjestads 1-0-mål det att koka i mig.
 
Kevin Kapstad har i viss mån spelat upp sig den senaste tiden, men att – i det läget av säsongen, i det läget av matchen och med den höstsäsongen han har bakom sig – agera så nonchalant och ogenomtänkt som han gör vid målet känns fanimig direkt provocerande. Det smärtar att se en så talangfull spelare spela så obegåvat.
 
Jag inser att det finns en poäng i att visa förtroende för Kapstad för att i längden höja hans spel och psyke, men det känns ändå som tveksamma signaler mot resten av laget att han så snabbt efter målet får spela igen.
 
Så. Nu är det sagt.
 
***
 
Öppningsmålet var det som, efter en lovande inledning som pekade mot en disciplinerad bortainsats, fullkomligt tryckte hål på Leksand. Och gudarna ska veta att det inte bara är Kapstad som förtjänar kritik för hur det såg ut under resten av perioden och matchen.
 
Den stora skillnaden när laget under hösten höjde sig efter den bedrövliga starten var att man blev så mycket bättre på att hantera motgångar, små som stora. Plötsligt var man kapabla att vända och vinna även när det kom opsykologiska mål på halsen eller när motståndarna tog en tidig tvåmålsledning.
 
Det där är som bortblåst nu. I stället ser det ut precis som vid seriestarten. Varenda liten missräkning slutar i total punktering.
 
Det är inte det att spelarna inte kämpar. Eller att de inte försöker. För det gör de. Det är allt annat som saknas.
 
Laget förvandlas till 21 individer som jagar runt med kaninpuls, med blicken fastborrad på pucken och helt utan tanke på långsiktighet eller konsekvens.
 
Kvar finns inte ett enda uns av spelsystem. Av spelidé. Av spelsinne. Av passningsspel. Av effektivitet. Ingenting är kvar.
 
Det är fem dagar till nästa match. Hur kommer Andreas Appelgren att utnyttja dessa dagar?
 
***
 
Det har bara gått elva dagar sedan de här lagen möttes senast. Då gjorde Leksand sin kanske bästa match för säsongen, spelade ut Färjestad och vann klart. Den kvällen fullbordades med att Leksand tog steget upp på fast mark.
 
Det har hänt en del sedan dess.
 
Ibland är elva dagar en och en halv vecka. Ibland är det en evighet.
 
***
 
Jag brukar göra mitt bästa för att vara konstruktiv. För att lyfta fram det bra. För att vaska fram hoppet.
 
Jag skiter i det i dag.
 
***
 
Kort efter att det här skrivs kommer Brynäs att gå ut på isen i Behrn Arena med chansen att i praktiken säkra nytt SHL-kontrakt. Blir det poäng för Gävle-figurerna tror jag att vi kan glömma tiondeplatsen.
 
Jag har aldrig i mitt liv hejat så här mycket på Örebro.
 
 
Oskar Klingborn
 
***

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0