tug

Så var vi där. 400 inlägg. Som brukligt då är har vi ringt upp bloggens författare Oskar Klingborn för ett kortare samtal.



Ja, Oskar, då var det dags att säga grattis igen.

Tusen tack, Oskar. Jag känner mig glad, uppspelt och lätt övertänd.


Det är ju faktiskt bara drygt tre månader sedan vi senast hade ett sådant här samtal. Kommer det här återkommande firandet snart ta slut?

Nja, knappast, Oskar. Nästa gång är det ju nummer 500 och det måste naturligtvis uppmärksammas.


Hur har du fått upp ett sådant högt bloggtempo den här hösten?

Våld, vilja och en obefintlig självinsikt.


Vart får du allt ifrån?

Jag säger som min vän Jerry Seinfeld: Jag hör en röst. Det är en mans röst, men han pratar tyska, så jag måste ha en tolk.


Har den här hösten varit den här bloggens bästa period hittills?

Nej.


Nej?

Nej.


Du har skaffat flickvän sedan sist?

Ja, just det, det känns alla tiders. Tänk vad man kan få med hjälp av en pistol!


I svallvågorna av detta har du börjat ge en del relationstips. Du verkar... eldig?

Jag är hård, men schyst. Och bestämd.


Något du varit missnöjd med när det gäller de senaste hundra inläggen?

Jag har haft alldeles för många YouTube-klipp. Men har man väl doppat tån i den poolen är det svårt att undvika att stoppa ner hela benet.


Några planerade förändringar?

Ja, vad kul att du frågar, Oskar. De tyska fotbollsbylinerna har gett mig mycket glädje, men har slutligen gjort sitt. Nu inför jag ett nytt system där jag byter tema efter var tjugonde inlägg.


Vilket blir ditt första tema?

Buffalo Sabres-legender.


Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

En kuvös.

PUSS!

/Einigkeit und Recht und Freiheit