But we stayed on the floor, just to be safe
Hej igen!
Jag såg om delar av Vanilla Sky nyss. Det är en av de filmer som på ett ganska oförklarligt vis letat sig in i min dvd-samling. Men nu har jag lovat att trada (engelskt uttal!) bort den till mannen med Upplands mest imponerande Tom Cruise-samling i utbyte mot en Al Pacino-film som jag just nu inte minns vilken det är. (Kan det vara Scent of a Woman, Björn? Eller är det Sea of Love?) Som bekant är breaking up never easy, vilket var skälet till att jag tog en sista titt på den i dag.
Vanilla Sky är en film som är svår att förhålla sig till. Ska man skratta åt filmens ofta löjeväckande ambitioner ("vad är egentligen verklighet?" är kanske inte det nyaste filmkonceptet som skådats) eller ska man beundrande applådera storleken på ambitionerna och dessutom bära med sig filmens estetiska snygghet? Tja, en blandning, antar jag. Men framförallt tar jag med mig samma saker som efter alla Cameron Crowes filmer, att han, Almost Famous-mannen, är en älskvärd människa med älskvärd smak.
Och det som gör mig allra gladast i Vanilla Sky är dess återkommande hommager till The Freewheelin' Bob Dylan-framsidan, världens bästa skivomslag:
Det finns inget omslag som jag kan sjunka in så djupt i. Och jag kan inte tänka mig hur man bättre ska kunna fånga begreppet "kärlek" med en enda bild.
PUSS!
/Baden-Württemberg
Fotnoter about hard facts
(Engelskt uttal!) - Hommage à Peter Wallenberg.
Tom Cruise - Den siste mohikanen.
Scent of a Woman - Hommage à Soup Nazi.
Sea of Love - Hommage à John Goodman.
Almost Famous - Hommage à Johan Viking Liss.
Kärlek - Hommage à F med H.
Jag såg om delar av Vanilla Sky nyss. Det är en av de filmer som på ett ganska oförklarligt vis letat sig in i min dvd-samling. Men nu har jag lovat att trada (engelskt uttal!) bort den till mannen med Upplands mest imponerande Tom Cruise-samling i utbyte mot en Al Pacino-film som jag just nu inte minns vilken det är. (Kan det vara Scent of a Woman, Björn? Eller är det Sea of Love?) Som bekant är breaking up never easy, vilket var skälet till att jag tog en sista titt på den i dag.
Vanilla Sky är en film som är svår att förhålla sig till. Ska man skratta åt filmens ofta löjeväckande ambitioner ("vad är egentligen verklighet?" är kanske inte det nyaste filmkonceptet som skådats) eller ska man beundrande applådera storleken på ambitionerna och dessutom bära med sig filmens estetiska snygghet? Tja, en blandning, antar jag. Men framförallt tar jag med mig samma saker som efter alla Cameron Crowes filmer, att han, Almost Famous-mannen, är en älskvärd människa med älskvärd smak.
Och det som gör mig allra gladast i Vanilla Sky är dess återkommande hommager till The Freewheelin' Bob Dylan-framsidan, världens bästa skivomslag:
Det finns inget omslag som jag kan sjunka in så djupt i. Och jag kan inte tänka mig hur man bättre ska kunna fånga begreppet "kärlek" med en enda bild.
PUSS!
/Baden-Württemberg
Fotnoter about hard facts
(Engelskt uttal!) - Hommage à Peter Wallenberg.
Tom Cruise - Den siste mohikanen.
Scent of a Woman - Hommage à Soup Nazi.
Sea of Love - Hommage à John Goodman.
Almost Famous - Hommage à Johan Viking Liss.
Kärlek - Hommage à F med H.
Kommentarer
Postat av: Fridah
Naaaaaaaaaw!
Postat av: Annika
Jahapp. Jag älskar Vanilla Sky. Kan se den hur många gånger som helst. Men det är lugnt, jag gillar dig ändå så länge du är en darling mot Fridah.
Postat av: emma
ja det var det där skicvomslaget han levde in i efter drömmen va? (; jag älskar verkligen vanilla sky, har verkligen inte sett någon bättre film
Trackback
