Nej, plasten är där för att alltid skydda mattan

Hej igen!

Jag knåpade i dag ihop en text till skrivdelen av den retorikkurs jag läser. Eftersom ägnade ett par timmar av min dag åt skrivande i stället för att titta på nya Seinfeld-boxen så tycker jag att lika gärna kan lägga ut texten här också. Tro dock inte på allt du läser här i världen:


Det här betyder krig


Gud älskar mig inte. Jag ser det som fastslaget nu. Bevisningen är solklar. Den imaginäre domaren i mitt huvud har dragit sig tillbaka till sitt rum, han har hört tillräckligt. Den lika imaginäre åklagaren har gjort processen kort med försvarsadvokaten. Slutsatsen kan bara bli en enda: Gud hatar mig och har bestämt sig för att slå mitt liv i spillror.


I ett av de mörkare avsnitten av den amerikanska komediserien The Simpsons drar orkanen Barbara genom Springfield. Familjen Simpsons granne Ned Flanders hus totalförstörs i vindarna. Den dittills, till det maximalas gräns, kristne Ned tappar då sin tro till Gud och, i förlängningen, till hela livet. Vad hade han, det paniskt fromma kristna lammet, gjort för att förtjäna detta hemska öde? Jag kan för tillfället förstå precis hur Ned kände sig.


Har du vid något tillfälle undrat över hur det skulle vara att plötsligt bli av med båda dina armar? Eller kanske hur det skulle vara att en morgon vakna och upptäcka att du blivit blind? Har du någonsin försökt sätta dig in i hur det skulle kännas att vara Picasso och i all sin hast förvägras rätten att måla eller vara Zlatan Ibrahimovic och bryta båda benen och därför inte kunna spela fotboll? Eller hur mästerkocken Erik Lallerstedt skulle ha mått om han aldrig förärats McDonalds-burgaren McErik? Har du kanske till och med råkat för någon av dessa hemskheter? Jag kan i sådana fall lova att du vid något tillfälle ropat ut ett gällt och okontrollerat "VARFÖR?" och undrat i vilken ondskefull värld detta tillåts ske. Jag vet, för jag är en av er nu.


 Men, undrar du nu om du är en nyfiken läsare, vadan denna ilska och dysterhet? Vad är det som har hänt? Nog har du väl dina armar kvar? Jodå, lemlästning har jag klarat mig undan. Och min lägenhet står för den delen kvar och jag stavar inte i hemlighet mitt efternamn Ibrahimovic. Men min situation är minst lika utsatt. Min stereo har nämligen gått sönder.


Ja, det är sant. Mina 500 cd-skivor stirrar för tillfället på mig med en blandning av ilska och övergivenhet. Och vad jag kan svara? Jag kan bara klappa lite på dem och betyga att jag känner precis likadant. För det gör jag. En av mina sista mentala tillflyktsorter i denna i övrigt kalla och karga värld har tagits från mig. Och så lär det förbli tills CSN öppnar sin plånbok igen.


Hur ska jag nu få chansen att vakna upp till Velvet Underground om mornarna? Hur ska jag nu kunna avnjuta mina middagar till tonerna av Franz Ferdinand? Hur ska Kanye West nu kunna få mig att förtränga alla tankar på regniga stormväder och pockande deadlines? Vad ska jag göra i stället? Satsa på yoga? Bygga med lego? Måste jag, ve och fasa, börja umgås med min omvärld?


Det här betyder krig. Handsken är kastad. Jag har precis beställt tvåhundra pizzor med extra peperoni (Gud hatar peperoni) till Sjunde Himlen i Herrens namn. Ditt drag, Gud.


                                                                                                                                                          Oskar Klingborn


PUSS!

/Moritz Volz Revisited





Fotnoter about hard facts


Gud  -  Den förste designern.

Ned Flanders  -  Anser att en hemförsäkring är "a form of gambling".

McErik  -  Hommage à Göran Ringbom.

Moritz Volz Revisited  -  Här finns del ett.

Kommentarer
Postat av: elly

det är ju inte oskar utan åtminstone EN parallell dragen till simpsons.. men jag måste säga att "Måste jag, ve och fasa, börja umgås med min omvärld?" var det absolut bästa! det är så bittert och ibland så jävla in i helvete sant!
ps. idag hade vi tema musikens retorik på föreläsningen.

2007-09-10 @ 19:19:29
URL: http://snart.helhet.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0