Marry Jenny in the spring, buy a dog and call him Pete
Hej igen!
Jag fick ett SMS. Det var från en flicka som heter Jenny och vill vara anonym. Meddelandet löd som följer:
Oskar, lyssna på en låt 10 gånger för min skull: Jenny again - Tunng. Så underbar. Puss
Det är ju ett sådant namn man vill ha, ett sådant som det görs popsånger om. Min vän och tandemcykelpartner Elly har ju exempelivs fått ungefär hälften av rockhistoriens låtar tillägnade sig. Oskar är inte ett lika musikaliskt gångbart namn. Jag brukar snarare mestadels tillskrivas utstötta och djupt störda bokkaraktärer. I gycklaren John Ajvide Lindqvists Låt Den Rätte Komma In är Oskar en mobbad trettonåring med inkontinensproblem, som blir kär i en vampyr och i slutet av boken viker sitt liv åt att serva sin förälskelse med människoblod. För att ta ett annat exempel kan man i min gamle kurskamrat Johans b-uppsats om Günter Grass Bläcktrumman finna rader som dessa: "Ryan markerar Oskars påhittade sinnessjukdom", "självmotsägelsen lyser om Oskar" och så min favorit "Oskar är omoralisk utan dess like enligt vedertagen uppfattning av sedlighet".
Men skam den som ger sig. En sökning på allmusic.com visar att sju artister spelat in låtar med den koncisa titeln "Oskar"; Ahne, Cabazz, Gal, Gudibrallan, Morten Halle, Hi Red Center (från albumet med den Fujiya & Miyagi-kompatibla titeln "Architectural Failures") och Mosaic Sextet. Främst har jag dock två andra favoriter. Dels så handlar det om sången med den härligt mångtydiga titeln "Blow Oskar" från gruppen med det eleganta namnet Ass Ponys. Och allra mest förtjust är jag i att den skotske singer-songwritern Momus 2003 släppte ett helt album med titeln "Oskar Tennis Champion". Titellåten innehåller rader som "Uncle Oskar, an intensely idealistic tennis star goes to see a guru at an architecture seminar", "Oh Oskar tennis champion, we're sorry for your frau, now Moholy Nagy is your holy cow", "Oh Oskar Tennis Champion, it's all gone wrong, who knew you'd see Utopia but you'd be King Kong?" och "Ultra-modernism, it's a drag, when Jacques Tati and Buster Keaton write your gags". Albumet i övrigt innehåller sånger som "Spooky Kabuki", "Is It Beacause I'm a pirate?", "My Sperm is Not Your Enemy" (se där ja!), "A Little Schubert", "Electrosexual Sewing Machine" och så min bror Johans favorit "The Last Communist".
PUSS!
/Alexander Sulzer
Fotnoter about hard facts
Jenny - Oslos Emmanuelle Béart.
Elly - The master of dudes.
Johan - Inte John Bouvin.
Ryan - Eventuellt Giggs.
It's all gone wrong - Hommage à Joaquin Gage.
Jacques Tati - Fransmannen som gav skåpdörrarihuvudet-humorn ett ansikte.
Pirate - Hommage à Jerry Seinfeld.
i am not afraid of your sperm, she said. give it to me ellie ellie see the saturday lights, you know that you're mine tonight a-aah, he gently replied.
Men va fan! Du har ju ett kungligt namn, inget att deppa för. Tänk på alla manliga prinsar i tights som hette Oskar!
Killen, det här inlägget ska du låta trycka smått, smått på ett lyxigt elfebensvitt papper och lämna över som visitkort när du går på anställningsintervju hos Letterman. Hatten av.
Hi hi - det vore inte dumt samtidigt med "The Last Nazi"! Den där Momus verkar vara en komplicerad herre.
Jag håller med Mitsu - Hatten av.
Haha. Ett fantastiskt inlägg.
de går ju faktiskt i princip runt med potatissäckar över huvudet.
jo, det är okej om du postar det från Desolation Row. För då deltar du i min uppgivna ångest och jag slipper
verka oberörd. Nåväl. Tss, jaha du. Då vet man hur man ska impa på dig. Akta så att det inte börjar krylla av Dylan-citat.
vilken otur. jag hade gärna tjolat iväg en länk till klockarås så att alla förstod. men klart de vill hålla det lite exclusive. det är varmt. herrarna mitt emot jobbar så svetten lackar. GOTTA GO!
