Anders och/eller Måns

Hej igen!

Ur en artikel om Måns Herngren i dagens Di Weekend:

"Det första avsnittet av tennisserien Smash, som kom 1990, polisanmäldes av Björn Borgs förre tränare Lennart Bergelin (vila i frid, Tugs anm.) som tyckte att tv-serien inte visade tennisen den respekt som sporten förtjänar."

Det är ingen dum idé. Jag skulle kanske ta och anmäla Lasse Anrell.


PUSS!

/Daniele Massaro





Fotnoter about hard facts


Måns Herngren  -  Känd från Anders & Måns.

Dum idé  -  Hommage à Lasse Anrell.

Lasse Anrell  -  Hommage à dum idé.

You're damn right it's me

Hej igen!

När någon väljer bort en annan människa brukar det betonas att det egentligen inte har något med den andra personen som sådan att göra. Hockeytränare brukar få sparken för att det "behövs en ny röst i omklädningsrummet". Förhållanden brukar ta slut med motiveringen "it's not you, it's me". Omorganisationer på arbetsplatser brukar förklaras med att man vill "go in a new direction".

Så går det inte till i Argentina.

Maradona, nybliven förbundskapten, har hamnat i bråk. SVT Text rapporterar:

"Maradona vill ha Oscar Ruggeri som assisterande förbundskapten, vilket ordföranden i Argentinas fotbollsförbund, Julio Grondona, stoppar.

– Jag vill inte se honom. Det är personligt, säger Grondona om Ruggeri."


Well, säga vad man vill. Men uppriktig är han i alla fall.


PUSS!

/Sunday Oliseh





Fotnoter about hard facts


It's not you, it's me  -  George Costanza menar att han uppfann den göra slut-rutinen. Jerry Seinfeld håller med.

Argentina  -  Hommage à The Soup Nazi.

Maradona  -  Argentinas Göran Arnberg.

Sunday Oliseh  -  "Mycket förvånad. För det var ju inte han som fällde Caniggia."

So I prepared a quiz for you

Hej igen!

Det finns många skäl till att det är bra att ha flickvän. Som en dag som denna. Då jag kört på helvarv i sexton timmar. Då det inte funnits tid att vara kreativ för bloggandets skull.

Då är det smidigt att ha en flickvän som utmanar en.

Sju sanningar om sig själv handlar det visst om. Fair enough.


• När jag var liten trodde jag under en kortare period att det hette bromsmedalj och inte bronsmedalj.

• Jag har, så långt jag kan minnas, aldrig trott på Tomten. Det känns lite sorgligt.

• Jag börjar bli mer och mer säker på att jag har dåligt lokalsinne. Saken med lokalsinne är att alla känner som att de har ett som är särdeles bra. Jag också. Det är för att man alltid tror sig vara säker på var man befinner sig. Men upptäcker man tillräckligt många gånger att man hamnat fel så är det ett tecken på något. Och jag är man nog att erkänna det.

• När jag väl lärt mig ett namn glömmer jag så gott som aldrig bort det...

• ...däremot lyssnar jag, uppenbarligen, aldrig på vad någon säger när de presenterar sig och skakar min hand. Frågar någon mig fem sekunder efter skakningen om personens namn kommer jag inte ihåg det.

• Skulle jag få välja en dialekt skulle jag prata skånska.

• Jag önskar att jag var Jerry Seinfeld.


Jag utmanar: Jonas Grouples, Jonnaodinbodinhansen (som väl kan sprida det här vidare bland våra gemensamma kamrater), Mannen med Örebros rödaste skägg och Fany.


PUSS!

/Pat Bonner


I'm gonna do it myself, without any naked women

Hej igen!

I ett avsnitt av Seinfeld upptäcker George det ultimata sättet att slippa arbetsuppgifter från sina chefer. Han ser helt enkelt irriterad ut, vilket i sin tur gör att han ser upptagen ut.

Jag har, under redaktionsövningen vi just nu håller på med, hittat ett annat effektivt sätt att blidka chefer.

Man jobbar som ett as från tidig förmiddag till sen kväll. Man rapporterar från kvällsevenemang. Man skriver en miljard texter. Gör en miljard telefonintervjuer. Gräver, trots att man egentligen är på sporten, på direkt uppmaning snabbt fram det som kan bli tidningens huvudnyhet. Hjälper till med layout. Redigerar sidor. Korrläser två miljarder artiklar. Skämtar glatt under hela processen. Anlägger ringer under ögonen.

Då kan jag lova att nyhetschefen säger till en att "gå hem och sov nu och plugga till din tenta och kom inte hit innan tolv i morgon!" utan vidare.

Det är eventuellt lite jobbigare än Georges sätt. Men ändå.


PUSS!

/Kjetil Rekdal





Fotnoter about hard facts


Seinfeld  -  Hommage à Hillerious Hilles värdelösa arbetskamrater.

George  -  Small and prestigious.

Chefer  -  Hommage à Dilbert.

Det är i sådana fall Peter Settman

Hej igen!

I dag intervjuade jag, overkligt nog, Fredrik Wikingsson. Så här blev resultatet. På torsdag, när den publicerats i pappersform också, kommer det omfattande extramaterialet.


PUSS!

/Branco

Weber är igenom och får straff, han MÅSTE få straff, han FÅR inte straff, otroligt!

Hej igen!

Hoppsan. Johanna mailar oväntat och reder ut Adlibris-incidenten. I ett försök att fylla en fotnot om Täby pekade jag ut henne som en misstänkt. Jag anade inte hur rätt jag hade:


"hahahAAA! det är jag som varit i farten!! eller rättare sagt dom på adlibris.. mkt riktigt mina böcker, som jag väntat på halva terminen.. hade ju också fått fortsätta vänta om inte du haft sån okoll ditt internetshoppande.. fick mail från adl att sms-aviseringen gått fel och att dom fått ett telefonsamtal fr ngn som aviserats felaktigt.. (jag tänkte att det var ju väldigt snällt av personen att höra av sig o försäkra sig om att böckerna kom i rätta händer.. )
genom att inte åka till täby o hämta ut böckerna gick du miste om följande:
Hjalmar söderberg - den allvarsamma leken
anna politkovskaja - rysk dagbok
..och sist men inte minst:
BioNova-building a biotech company"


Satan också! Jag kommer visst aldrig få förverkliga min livslånga dröm och lära mig hur man bygger ett biotechföretag.


PUSS!

/Josip Weber





Fotnoter about hard facts


Adlibris  -  Cybervärldens familjen Lundell.

Täby  -  Hommage à Freddie and Fillie Reinfeldt.

Min livslånga dröm  -  Hommage à Homer Simpson och hans strävan att äta the world's biggest hoagie.

My German financier Hans, may he rest in peace, died in an accident on the Autobahn

Hej igen!

Jag fick ett samtal från världens bästa tidning i går. Det gjorde mig glad. Det var dessutom ett trevligt samtal.

Eller, rättare sagt, det hade varit trevligt om jag inte var paniskt rädd hela tiden för att min telefon skulle dö.

Batteriet i den är nämligen mer kortlivat än en genomsnittlig Newcastle-tränare. Och det var bara till hälften laddat. Med andra ord ingenting en sansad man skulle luta sig emot för ett för framtiden livsavgörande samtal.


Utdrag ur samtalet:



Mannen På Andra Sidan: Ja, du ville alltså komma hit på praktik, är du fortfarande intresserad?

Tug Wilson, Som Jag Gillar Att Kalla Mig: Ja, ja, absolut!

Tug Wilsons Mentala Röst: Funka, telefonhelvete! Funka, telefonhelvete! Funka, telefonhelvete! Funka, telefonhelvete!


MPAS: Har du några minuter?

TWSJGAKM (som egentligen har redigeringsgenomgång): Ja, ja, absolut!

TWMR: Ja, du, telefonen, håller du inte ut i några minuter kan jag lova att det inte dröjer ens några minuter innan jag kastar in dig i en cementblandare.


MPAS (några minuter senare): – ...ja, reporterdelen är ju också en viktig del av det här jobbet. En del som kommer hit verkar mest vilja skriva en roman...

TWSJGAKM: – Haha, ja, jag kan tänka mig det.

TWMR: – Kommer jag någonsin kunna skratta igen om detta bryts?



Men telefonen höll ut, och dog sedan med en suck några minuter senare. Well done, old friend.


PUSS!

/Brian Holzinger





Fotnoter about hard facts


Ett trevligt samtal  -  Hommage à detta:





Newcastle  -  Engelsk fotbolls Pelle Fosshaug.

Brian Holzinger  -  Med den gamle Stanley Cup-finalsprofilen säger vi tack och hej till Sabres-legenderna här i bylinerna och riktar in oss på VM 94-stjärnor.

You smell like a meadow

Hej igen!

Ser man . Jag luktar inte mer än vanligt av deponiavfall. Och jag har inte hittat några vita klumpar på min tröja som ser ut som de Neil Young har i näsan på The Last Waltz.

Mitt ögonmått och min fingertoppskänsla är kanske inte så dåliga ändå.

Snart kanske jag får ett rekorderligt lokalsinne också. Men let's not get carried away.


PUSS!

/Alexei Zhitnik

Virriga för bloggandets skull

Hej igen!

Fredrik Virtanen berättade en gång i en intervju att han kunde komma på sig själv med att tänka saker som han "tänkte bara för att kunna blogga om det". I second that emotion, som Smokey Robinson skulle sagt, men jag vill också vidga det hela ytterligare.

Jag tror nämligen att jag även gör saker för att kunna skriva om det.

Det har varit en lång dag. En sådan där då man kan säga att det där andra, det som en del brukar kalla livet, kommit emellan. Då jag inte haft så mycket tid att lägga på den här sidan.

Så det var med viss panik i ådrorna som jag nyligen, när jag precis kommit hem och var på väg till tvättstugan, frågade mig själv vad ända in i frukten jag skulle skriva om.

Väl i tvättstugan stoppade jag in mina kläder i maskinerna, stängde luckorna och tryckte för vägning. Lagom tills vägningen var klar, och jag hade nittio sekunder på mig att hälla i tvätt- och sköljmedel innan programmen skulle starta, insåg jag att decilitermåttet inte låg i tvättmedelsförpackningen. Järnrör.

Så det vara bara att lita på ögonmåttet och fingertoppskänslan och hälla på chans. Det gick, fruktar jag, fruktansvärt dåligt.

Den närmsta veckan kommer jag antingen lukta smuts eller se ut som att jag gjort snöänglar i kokain.

Men jag fick i alla fall något att skriva om. Och skulle det knipa i morgon kan jag ju alltid göra en uppföljning på hur det gick.


Så går det alltså till bakom kulisserna på tug.blogg.se.


PUSS!

/Jay McKee





Fotnoter about hard facts


Fredrik Virtanen  -  Sveriges Michael Parkinson.

Smokey Robinson  -  Världens bäste poet, om man ska tro Bob Dylan.

Järnrör  -  Hommage à min granne/redigeringssidekick som jag i dag trodde lanserade detta ord som en svordom. I själva verket läste hon högt ur en text om – järnrör.

Göra snöänglar i kokain  -  Hommage à Gagnef.

Han kontrollerar att han inte förvandlats till en skalbagge

Hej igen!

Jag fick en sms-avi från Adlibris i går. Trots att jag inte beställt någon bok. Och paketet skulle, visade det sig sedan, hämtas ut på Ica – i Täby. Meddelandet hade naturligtvis skickats till fel nummer. Vilket jag också fick veta när jag ringde och frågade.

Inget märkligt med det. Det är sådant som händer.

Men. Det lärde mig också två oroande saker om mig själv.


För det första: Jag kunde långt ifrån utesluta att jag faktiskt beställt något. Jag var tvungen att gå in och kolla på mitt kontos historik på deras hemsida för att vara någorlunda säker på att jag inte blivit dement. Inte helt olikt hur Bosse Ringholm reagerade när han anklagades för att ha talat in ett meddelande på Inga-Britt Ahlenius telefonsvarare. Egentligen hade det ju lästs in av en imitatör (Riksteaterns VD, närmare bestämt), men Ringholm ska ändå ha lyssnat på meddelandet tre gånger i rad för att vara säker på att det inte var han som talade.

Så. Ergo 1: Jag har lite för många saker i huvudet för tillfället.


För det andra: Jag lekte ett ögonblick med tanken att någon annan beställt och betalat boken och adresserat den till mig. Ungefär som recensenter får skivor och böcker skickade till sig. "Kan de kan väl jag?", tänkte jag.

Så. Ergo 2: Jag har eventuellt drabbats av storhetsvansinne.


PUSS!

/Pierre Turgeon





Fotnoter about hard facts


Ica  -  Sveriges Tesco.

Täby  -  Är det syrran som varit i farten i månne?

Bosse Ringholm  -  Sveriges Mr Wilhelm.

Storhetsvansinne  -  Hommage à de gamla grekerna.

And God bless America

Oj.

Jag tittar på Filip och Fredriks valvaka. Mona Sahlin berättade precis att Richard Schiff, som spelar talskrivaren Toby Ziegler i The West Wing, i verkligheten är Barack Obamas vicepresidentkandidat Joe Bidens talskrivare.

Det är, i all sin enkelhet, bindgalet häftigt.

A bald wig for Jack the Ripper who sits at the head of The Chamber of Commerce

Hej igen!

För tre år sedan skrev jag ett inlägg med rubriken "London - med utgångspunkt i Bayswater". Jag berättade då att jag gjort en redigeringsuppgift med samma rubrik. I dag gjorde jag den igen.

Jag berättade då hur det fick mig att längta tillbaka till England: "Snart är jag nog för full och glad för en blues från Sundsvall."

Då slutade det med att jag tre månader flyttade tillbaka den smutsiga och härliga öns sydkust.

Vad kommer hända den här gången?


PUSS!

/Stu Barnes





Fotnoter about hard facts


London  -  The ice age is coming, the sun's zooming in. Meltdown expected, the wheat is growing thin. Engines stop running, but I have no fear. Because London is drowning and I, live by the river.

England  -  Storbritanniens huvudstad.

Blues från Sundsvall  -  Hommage à Tomas "Tomas Andersson-Wij" Andersson-Wij.

Sex is about love between a man and a woman, not a man and a sandwich

Hej igen!

Ni kanske minns att jag adopterade bort Golden Boy för en dryg månad sedan? I helgen kom han äntligen hit på ett besök. Ett känslofyllt återseende.


Officiellt välkommnande:




We had joy, we had fun:




...innan känslorna tog överhanden:




Och till slut somnande vi med varandra, lyckliga och utmattade:




Nu räknar jag dagarna tills vi får träffas igen.


PUSS!

/Matthew Barnaby





Fotnoter about hard facts


Känslofyllt  -  Hommage à George Oscar Bluths reaktion på sin fars fejkade hjärtattack. "Heart attack never stopped Old Big Bear!"

Foton  -  Den som noterar något som inte riktigt stämmer med bilderna får en glass av F med H.

*Puuh* Nääe...

Hej igen!

Internetspråket är väl utvecklat. Det finns smileys och förkortningar för de flesta känslor, minspel och ljud. Fråga bara Basshunter. Många raljerar och ondgör sig över detta. Jag med, ska sägas. Och i de flesta fall med full rätt.

Men det finns en kombinerad aktion/läte som jag vill kunna uttrycka i text.

Ni har alla hört ljudet. Ni har alla också, för den delen, gjort ljudet. Det törs jag lova.

Det är när man sätter tungspetsen precis ovanför den övre tandraden och sedan, med en snärt, drar tungan bakåt. Det ger ett smackande ljud som på ett ungefär låter "T!" (ej officiell fonetik, Tugs anm.). Det indikerar att man är irriterad på något som någon sagt eller gjort, och det används på ungefär samma sätt som en ilsken suck eller som när man utbrister "MEH!" (upprört talspråk för "men").

Jag hoppas att ni förstår vad det är för känsloyttring jag är ute efter.

Den är en av mina personliga favoriter. Det är nämligen ett ljud som är fullkomligt omöjligt att feltolka. Det handlar oåterkalligen om irritation. Men samtidigt kan det inte användas emot en i ett efterföljande bråk.

- Jag är inte arg!
- Det är du visst!
- Hur vet du det? Vad sa jag?
- Eh.. fan.. äh.. men.. helvete..!
- Ät mig.
- *Frustration*



Så därför skulle jag gärna kunna använda mig av detta ljud även i cyberns värld. Några förslag?


PUSS!

/Michael Peca





Fotnoter about hard facts


Basshunter  -  Popmusikens Jimmy Nordin.

T  -  Hommage à Mr T.

MEH!  -  Hommage à Goesisland Streets diskbänk.

Känsloyttring  -  Hommage à Paolo Roberto.

"Home of the free" indeed

"Väl hemma fick Tuva och jag besök av kusin Olle och Albin och Olle frågade mig hur många gula kort jag fått. Jag parerade snyggt och undrade om han menade idag, men det gjorde han inte. Sedan följde en intrikat utläggning om varningssystemet inom svensk fotboll, om domarkårens bristande förmåga till empati, hur vi med ilskna personligheter drabbas hårdare än de timida och vilken diskriminering det är och Olle, fem år, satt storögd och lyssnade."

  -  Henrik Rydström

Eat me

Hej igen!

Fans av Del 6 - Uppsala på den här bloggen minns kanske att jag brukade publicera texter som jag skrev under mina retorikstudier.

Man kan ju tycka att det borde finnas ännu fler texter att dela med sig av från en journalistutbildning. Speciellt den här veckan när vi fått skriva en artikel om dagen.


Man kan inte ha mer fel.


Tro mig, det är inte speciellt skojfriskt att läsa texter om kommunfullmäktigemöten, rånåtal, häleridomar eller polisen kommunikationssystem.


Speciellt som jag tvingades utelämna veckans roligaste detalj från den dagens artikel.


Mannen som åtalades för rån anklagades också för att hota sitt offer från att ringa polisen.


Hur? Jo, genom att säga, och nu citerar jag, "jag ska äta upp dig".

Det är också ett effektfullt sätt att rasa.


PUSS!

/Peter Ciavaglia




Fotnoter about hard facts


Del 6 - Uppsala  -  Den här bloggens Bringing It All Back Home.

Fel  -  Hommage à Takida.

Polisen  -  Hommage à Tsatsiki och Morsan.

You see, you're just like me, I hope you're satisfied

Jag vet. Jag är löjlig och paranoid. Men ändå känns det fortfarande som att jag parodiseras.

Kramerica Industries

Hej igen!

Man kan kanske tycka att jag borde upptäckt detta tidigare med tanke på att jag bott i Sundsvall i nästan ett år sammanlagt. Men i alla fall. I dag såg jag att det här i tvåmiljonersstaden finns en frisörsalong som heter "Frisör Kramer".

Jag undrar om de klipper elchocksfrisyrer där.


PUSS!

/Donald Audette

And you know something's happening, but you don't know what it is

Hej igen!

Jag vet inte vad det är. Men det är något som inte känns riktigt rätt. Det känns som att någon parodierar mig.

Men det är antaligen rena dumheter. Jag är nog bara paranoid.


PUSS!

/Calle Johansson





Fotnoter about hard facts


Inte riktigt rätt  -  Something ain't quite right, you've got the devil on your side, standing to your right, som man säger i London.

Rena dumheter  -  Hommage à Gagnef.

There goes the best damn employee a convenience store ever had

Hej igen!

Det finns dagar som man minst sagt bävar inför. Dagar som man ser där på schemat, ett par veckor i förväg, och varje gång gläds åt att det i alla fall inte är den dagen än.

I dag var en sådan dag.

Punkter att klara av:

• Tre timmars föreläsning.
• Fyra timmar på kommunfullmäktigemöte.
• Praktiksamtal med Pellesundberg (samtidigt som jag officiellt var på kommunfull-
mäktigemöte).
• Ordna referenser till praktikansökningsbrev.
• Skriva tvåtusen tecken om något från kommunfullmäktigemötet.
• Två timmar kvällsredigering.
• Skriva fyra praktikansökningsbrev.
• Blogga.

Punkter planerade helt utan hänsyn till varandra. Punkter som var och en på egen hand fick mig att tänka "jaha, hur ska det här gå då?".


Men.


Som så ofta är de hårdaste, mest fruktade dagarna också de bästa.

Nu sitter jag här.

• Fullmäktigeartikel inmailad.
• "Åttiofemprocentig garanti" från Pellesundberg att jag kommer få praktikplats på världens bästa tidning.
• Referenserna ordnade. (Tack Marita. Tack Halvar.)
• Fyra praktikbrev liggande utskrivna framför mig.
• Bloggen snart färdigskriven.
• Och jag har inte ens fått hjärtstillestånd under dagen.

Nu återstår bara att stoppa fötterna i skridskorna, knäppa hjälmen, borra ner huvudet och köra i två dagar, så kommer F med H hit sedan och kramar tillbaka mina krafter. Så ska vi nog sa att jag överlever den här veckan också.


PUSS!

/Greg Brown





Fotnoter about hard facts


Bäva inför  -  Hommage à kvalserien.

Världens bästa  -  Hommage à Niklas Persson.

F med H  -  Goesisland Street's finest.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0